Enligt valresultaten på TEK:s hemsida har jag blivit invald i Teknikens Akademikerförbunds fullmäktige som andra av fyra i TFIF:s valkrets med 96 röster. Jag tackar för förtroendet! Det är en ganska stor (och varm) känsla man får av att 96 svenskskpråkiga DI:n anser att jag är bäst skickad att bevaka deras intressen.
Som ny i dessa kretsar måste jag erkänna att mina kunskaper i fullmäktiges arbete är ganska skrala. Jag kan lova bara att ta uppdraget på allvar och att använda mig av den erfarenhet som 24 år i branschen har gett mig.

När jag berättade om resultatet på jobbet fick jag förutom de sedvanliga gratulationerna också frågan:"Vad är det för konstig sjukdom som driver dig och vissa andra mänskor att ställa upp på alla möjliga förtroendeuppdrag?" Dags att ta sig en funderare och rota lite i de dammigare skrymslena av hjärnkontoret. Varför håller jag egentligen på med alla dessa aktiviteter som äter upp all fritid?

Den främsta bevekelsegrunden är nog någon sorts samhällsansvar. Jag har fått mycket av samhället, det är dags att ge tillbaka litet också.Det är kryddat med en nypa ilska över den inställning som ganska många har idag: Visst måste ju nån fatta besluten och bevaka våra intressen, bara det är NÅN ANNAN som gör det. Ändå har de mage att gorma om ersättningarna som förtroendevalda får, som idag i Vantaan Sanomat där en insändarskribent ondgör sig över den 900% "löneförhöjning" som bland andra stadsstyrelseordföranden i Vanda ska få. Varsågod bara att försöka få den posten, och räkna ut vad timlönen blir om det känns så lockande. Lite respekt tack. Det är så att den lilla röda djäveln på högra axeln lyckas driva bort ängeln som sitter på vänstra axeln - ni vet , sådär som i Kalle Anka.

En annan bakgrundsfaktor är utan tvivel att jag har mer tid till mitt förfogande nu när barnen är stora och inte behöver markservice på samma sätt. Allraminsta bebisen (Annika) fyller snart 17 =8^O

Så kanske jag har en lämplig läggning. Saker framskrider vanligen i sakta mak på såna här förtroendeposter. Kankse det tar 4 år eller mera innan man kommer till skott. Alla är inte utrustade med tillräckligt lång stubin för sånt. Jag har sett både en och annan som ivrigt tagit sig an ett uppdrag för att förbannad sluta efter 1/2 år och en panna som stångats blodig.

Men framför allt - visst är det en fin känsla när något man jobbat länge för äntligen förverkligas.

Så visst, diagnosen är nog entydig, ett hopplöst fall! Kanske det går om med lite litium. Om inte finns det ju alltid det madrasserade rummet

Röstningstiden för HOK-Elanto valet går ut idag - få se hur det går för kandidat 320. Samtidigt har röstningen börjat i valet till Teknikens Akademikerförbunds (TEK:s) fullmäktige. Här står er “favoritkandidat” till förfogande med numret 906….

Karn och åsikterna är desamma , bara numren byts ut

Så ni som har rösträtt och tycker att en “helt vanlig karl i sina bästa år” kan vara ett bra val så varför inte.

Kvalitet i utbildningen istället för kvantitet är något som jag konsistent har talat för genom åren. Resurserna inom den tekniska utbildningen måste motsvara elevmängden. En utbildningsvolym som överskrider antalet ungdomar per årskull med förutsättningar att klara sig är inte till nåns fördel.

DI:n är inte längre några privilegierade “herrar” som får en sån ersättning för sitt arbete att de får lov att ta några extra stötar som gratis övertid och arbetsresor utan ersättning (jo, det problemet har korrigerats bara delvis).

Det är egentligen ganska konstigt, samtidigt som industrin klagar på att det inte finns kvalificerad arbetskraft har det råd att ställa horribla krav. “Är du redo att på kort varsel flytta till Korea på 2-3 år om det skulle behövas? Nähä, då kanske du borde börja se dig om efter en annan arbetsplats.” (verklig händelse i bekantskapskretsen). Det är som om ingen prestation skulle vara riktigt tillräckligt bra numera. Nå kanske verkligheten kommer ikapp snart med pensionsvågen och arbetskraftsbristen.

Så i Sverige enligt Computer Sveden. I Finland tackar statsministern och tar emot när Bill Gates idkar “välgörenhet”. Ett paket tjänster för skolbruk, kompletterat med lite smicker om hur högtutvecklat Finland är  inom IT  - det biter alltid  på  våra politiker. Alla har förstår inte varit lika glada (läs COSS kommentar). McSoft har en tendens att  göra system som kräver att de används via deras operativsystem och nätbrowser - ofta dessutom så ogenomskinligt att det blir problem när nästa version ska tas  i bruk. Med hjälp av denna “trojanska häst” binder man alltså skolvärlden till McSoft - världen.

Det hör inte till god sed att “skåda giviger häst i munnen”, men i dethär fallet kanske det skulle löna sig. Utvecklingen är våldsamt snabbt just nu inom it-lösningar för skolbruk. Det är inte skäl att binda sig till (i praktiken) en enda leverantör.

 

God jul till alla läsare. De som vill hålla kvar julfiilisen ska inte läsa vidare, det blev något av en dystopi…

Som jag skrev tidigare finns det en hel del miljonärer i Kina. Jag tog också upp den nya insikten att en mänska kan leva ett helt år på den mängd vete som går åt för att producera en biltank bioetanol. Hur hänger de ihop? HBL tar idag i ledaren upp hur matpriserna håller på att stiga. De rika kineserna vill också äta gris precis som rika västerlänningar. Det krävs 3 kg foder för att åstadkomma 1kg griskött.

 

Mat är alltså energi och till en viss grad utbytbar mot andra energiformer som olja. Efterfrågan på bienergi driver upp matpriserna. Vår energidiskussion har hittils utgått från att det gäller närmast att göra små livsstilsjusteringar - byta till en mindre bil och energisparlampor. Bah, småpotatis säger jag! Förändringarna kanske kommer betydligt lägre i Maslows behovshierarki. Hurudan mat kommer du och dina barn att ha råd med?

Vi utgår ju ifrån att eventuell matbrist bara gäller fattiga i uländer, vi har råd att konsumera hur vi vill. Det behöver inte vara så. Det finns miljoner rika asiater som tävlar om samma mat som vi. Ponera att:

• Vetepriset tiofaldigas i takt med bensinpriset - de är ju som sagt kopplade marknader. Bensinen ligger på 10€/l och vetefranskan kostar 6€
• Grisköttet ligger på 30€/kg för att inte tala om oxinnerfilén som kostar 200€/kg - ingenting för dem som lever på socialbidrag alltså.

Vad annat händer det? Jo:

• Det går inte att pendla med bil till jobbet 50 km/sida mera. Tom med en ekonomiskt bil som drar 5l/100km blir det omöjligt.
• De småhus inom 50 km håll från bostadscenter som idag är så populära bland barnfamiljer blir värdelösa om de inte ligger vid en järnväg.
• Istället för oljeshejker har vi inhemska odlarbaroner och torvmoguler.
• Odlingsjorden är ofattbart dyr - den sorten produceras det inte mera av som känt.
• Istället för importrestriktioner inför EU exportförbud på livsmedel för att hålla priserna rimliga - köttsmugglingen ersätter narkotikan som förbrytarnas viktigaste pengakälla.
• Alla slutar klaga på att befolkningen minskar och glömmer allt tal om konkurrenskraft och arbetsrelaterad immigration. Tack och lov för låga födelsetal, vi kan inte mata flere….

Ingen orkar mera tala om global uppvärmning och sånt tjafs, men vad ska vi äta idag?

Så vill du klara dig? Köp jord och bli jordbrukare.

Som vi redan sett med bensinpriset behöver bristen inte vara särskillt stor för att driva upp marknadspriset i skyarna. Dessa "fantasipriser" som jag räknade upp kan vara verklighet fortare än du tror. 

Nå god jul ändå, och njut av skinkan, vem vet hur länge den finns på menyn?

Gott om FST5- skriverier idag i höblän, både intervju med styrelsordförande Olkinuora och en initerad insändar-analys om public service av Axel Rappe. Igår skrev dessutom Kenneth Myntti  en ledare i Vbl om framtidsalternativen för FST5
Tidigare i veckan fick vi till livs statistik om hur finlandssvenskarna ser på FST5. Det gav upphov till en del funderingar om hur jag själv tittar på TV. Jo, jag är nog ganska vanlig också i dethär fallet, det blir väl 3-4 gånger per vecka, mest nyheterna. En ganska typisk mängd för en 46-åring med andra ord.

Jag bor i ett kabelhushålll, och har möjlighet att se en hel massa olika kanaler. Egentligen blir det inte av att se så värst mycket public service-TV på finska heller. Antagligen lika mycket 3-4 ggr per vecka, också det nyheter. Sen ett par amerikanska serier på MTV3 eller nelonen, ibland en film på nån av köpkanalerna, kryddat men något historiedokument på Viasat history. Thats it folks. De rikssvenska kanalerna har jag inte riktigt hittat trots att jag kan se dem.

Situationen är idag helt annan än i min ungdom när man hade 2-3 kanaler att välja på. Det var bara att nöja sig med vad YLE eller MTV bjöd på. Nu tror jag det högsta kanalnumret i digiboksen är 168 - visserligen inte alla tillgängliga. Dessutom konkurrerar nätet om min medietid, en del bloggar och en hel del nättidningar (Dagens Nyheter,Hesarin,Finacial Times, Dagens Näringsliv,Dagens Industri, mfl). För att inte tala om alla klassiska “blaskor” som väller in genom postluckan. HBL och Kauppalehti avverkas på morgonen. Financial Times läser jag med stort nöje när tillfälle ges, men hittils har jag lyckats motstå frestelsen att prenumerera. FT avviker från mängden av “copy and paste”-blaskor med högklassigt självproducerat innehåll av hög kvalitet (nu ska ni se att den stryker med precis som Presso när jag började rosa den).

Poängen är att det krävs ganska rafflande innehåll för att locka till sig tittare. Tillgången till media är inte begränsat som förr, det är mycket billigt att sätta upp tex en nättidning eller visa upp sina videon på nätet. I min enfald trodde jag att hela idén med digitaliseringen (när man skalat bort glasyren av “interaktiva tjänster” som aldrig materialiserade sig) var att göra sändningstekniken billigare så att man kunde satsa mera på innehållsproduktion än förut.

På sätt och vis har de som säger att själva kanalen inte är så viktig rätt. Inom några få år kommer hela kanalkonceptet att vara föråldrat och det är det enskillda programmet som är viktigt. Hur många kanaler finns det på internet? Just det…

Då ser vi på TV över nätet - IPTV - och väljer antagligen de program vi vill se på genom att klicka på dem i långa menyer, precis när vi vill. I själva verket är ju en inspelande digibox med en bra kanalguide redan nu ganska nära den upplevelsen. Klicka i guiden på några program du vill se och boxen spelar in dem. Titta sen när du vill. Enda skillnaden blir väl att du idag måste bestämma dig att se på nåt i förväg. I framtiden bestämmer du efteråt. Kanske de viktigaste inkörsportarna till program blir portaler där tittarna bedömmer olika program - typ veckans/dagens mest sedda program?

Innehållsproduktionen behöver alltså mer pengar än förut, inte mindre. Medieskval är hela världen full av idag. Men initierad analys får man aldrig för mycket av.

..att fela är mänskligt. Det är en viktig princip att komma ihåg när man planerar all mänsklig verksamhet, något som man tydligen glömt bort i Nokia stads avloppsverk.

 

Faktumet att det GÅR att göra ett så fatalt misstag som att glömma öppen en ventil som förbinder avloppsvattensystemet med stans dricksvattensnät säger mer om bristande processer än om något annat. Ventilen borde inte ha funnits alls. Vidare borde det ha funnits riskanalys-processer som förhindrar att en sån ventil finns.

Jag har tyckt synd om stackarn som öppnade ventilen (eller glömde stänga den). Han måste må ganska dåligt. Tänk att cirka 15-tusen mänskor insjuknat pga ett misstag som han gjort. Dessutom alla beskyllningar och polisundersökning.

Vad saknas då: 

1. Varje kritisk verksamhet borde granskas genom riskanalys (FMEA). En sån fatal blunder som denna ventil skulle ha hamnat högt på risklistan eftersom:

• Den används ofta, alltså kan fel ske ofta -maxpoäng för det
• Felet är svårt att upptäcka - nu tog det ju bevisligen flere dagar, och det var kunderna som upptäckte det - maxpoäng för det
• Felet är allvarligt, tom. i klassen "loss of life" - maxpoäng här också!

Totalrisken är produkten av dessa poängtal. Skulle en analys ha gjorts i avloppsverket skulle risken säkert ha uppdagats.

2. Vad händer när kunderna ringer och klagar på lukt- och färgproblem i dricksvattnet? Om det finns en färdigt uttänkt process som tar anmälan på allvar skulle felet ha uppdagats snabbare. Nu blev det mera normala mänskliga reaktioner som "det ä nog OK".

3. Finns det ingen automatisk felkontroll? Är det omöjligt att testa dricksvattnet varje dag?

****** 

Det är också mänskligt att leta efter syndabockar när katastrofen är ett faktum. Nu går man synbarligen igenom landets vattenverk för att se om motsvarande konstruktioner finns annanstädes. Bra så, men viktigare skulle det vara att se över processerna - hur hittar vi ANDRA potentiellt fatala missar INNAN det sker en katastrof?

Man ska nämligen inte lita på att mänskor är felfria -det är de inte. Istället ska man helst göra felen fysiskt omöjliga. Det kallas också för errorproofing (Poka-Yoke från japanska bilfabriker där metoden infördes).

Många skäller på industrin och dess effektivitetskrav. Sluta skälla och ta lärdom istället där det är motiverat. För det är mänskligt att fela! 

…till lär Radio extrem -X3M- ligga till. Rundradion hänvisar till att TV-licens betalarna har minskat med ca 50-tusen på ett år vilket gnagt ett hål i plånboken. Jaha. Först såldes digitaliseringen av TV:n med att det skulle öppna alldeles förträffliga nya serviceformer. Få var de saker en digi-TV inte skulle klara av - allt från nätsurfande till uppköp lekande lätt från din soffa. Vi vet hur det gick med det.

Den bakre försvarslinjen som digitaliserarna föll tillbaka till var att digiTV-tekniken var nödvändigt för att spara på utgifterna- en kalkyl som antagligen inte tog med konsumenternas extra utgifter i form av boxar och nya TV:n. Tydligen har har man nu lyckats med konsstycket att skära ner tittarna mer än utgifterna. Inte så konstigt när var och varannan fortfarande har svårigheter att förstå vilken fjärris man gör vad med. Och dessutom har det totalt ohemula kravet att få se textade program där bilden inte hakar upp sig och är försett med ljud hela tiden, inte bara ibland….

För er som vill protestera mot nedläggningen av X3M finns det en flere nätadresser:

En finns på en rikssvensk portal.Undeteckna den nätadressen mot X3M-nedläggningen här.
Det finns en adress också  på www. adressit.com. Underteckna den adressen här.

Till riksdagsvalskampanjen beställde jag reklampennor och plojknappar. Nu tycker firmorna som jag anlitade att det är på sin plats att skicka marknadsföringsmaterial till mig nu och då. Det mesta är helt fiffiga saker - olika typers pennor mm. Men ibland får man sig nog ett gott skratt av dessa fåniga manicker. I tokigaste ändan är mackapären till vänster som damp in häromdagen. En laserpointer kan ju vara bra att ha. Men utrustad med grejen till vänster försedd med en extra lampa på svanhals förlorar även den mest trovärdige konsulten all trovärdighet =8-O

Business week listaa 60 “Design-schoolia” artikkelissaan “the Best Design Schools in the world”

Innovation is a tough thing to measure. To compile this list, BusinessWeek turned to an international panel of 22 expert design and brand consultants and academics from both business and design schools. We also tapped six forward-thinking companies with expertise in design or innovation strategy. We asked all to recommend interdisciplinary design and business programs with curricula they respect and graduates they prefer to hire. Then we conducted interviews with professors, students, and alumni from the recommended colleges, looking for design programs that incorporate business strategy—and business programs that teach design as a tool for strategic advantage. Here’s a sortable list of the 60 schools that made the grade.

Entä missä on pihvi? No TAIK löytyy jo listalta - tosin sillä perusteella että se tekee yhteistyötä Kauppiksen ja TKK:n kanssa. Lyyti kirjoittaa jo - tämä Innovaatio-yliopistosta tulee vielä kova sana.

Vastasin äsken myös nettikyselyyn mitä odotuksia ja ideoita minulla on uuden yliopiston suhteen. Epäilen tosin että kysely ei pamahtanut inboksiini siksi että olisi suurta arvostusta nauttiva innovaatio-ajattelija, vaan yksinkertaisesti sen takia että olen rekisteröitynyt TKK:n alumniksi. Mutta ainahan voi epäillä parasta

Programpaketet som används av flere sjukvårdskresar för att hålla reda på patientdata -Miranda- är fullt av säkerhetshål enligt MTV3. Sånt händer också i bättre familjer. Det som skorrade värre i öronen i nyhetsinlägget var att HUS ledning beslöt hemlighålla en rapport som framhöll säkerhetsriskerna och fortsätta projektet som om ingenting hänt.

Det värsta - och här kunde jag knappt tro mina öron- var att samma ledare satt i styrelsen för det - tydligen kommunalt ägda - företag som leverar programmet. Nu stinker det verkligen illa!

Bäst skulle det nog vara om stat och kommun kunde hålla sig utanför sån business som det finns gott om privata företag i. Cirklarna är helt enkelt för små. Det blir bara jäv och/eller skandaler - allt helt i onödan.