“Beslutsfattandet flyttas uppåt inom orgnaisationen tills den når en nivå där man inte förstår konsekvenserna”
Livet i en matris-organisation:
Till företagslivet hör att göra en hel del prioriseringsbeslut. När man med ändliga resurser ska försöka göra ett så gott resultat som möjligt måste man välja. Till exempel måsta man välja mellan olika produktutvecklingsprojekt och olika marknadsföringssatsningar.
I en stor konsern består verksamheten av olika business-segment som till sin natur kan vara rätt olika.
Låt oss tänka på priorisering av produktutvecklingsprojekt. Ledaren av varje enskillt business-segment är väl insatt i sin egen del av företagets verksamhet och ser hur det olika projektförslagen påverkar det. Eftersom de flesta av förslagen ser profitabla ut är det lätt för honom att förorda de flesta av dem. Det är svårt för honom att till de egna motivera varför han inte vill förspråka dem om de inte har direkta fel, är mot strategin eller är olönsamma. Eftersom den slutliga prioriseringen görs på ledningsgruppnivå - man vill ju ha det optimala resultatet för HELA firman - har han inte en egen produktutvecklingbudjet.
Till ledninggruppen kommer sedan dussinet segmentägare och presenterar tio förslag var. Eftersom antalet förslag är över hundra kan man inte sätta sig in i dem , än mindre förstå hur det inverkar på företaget.. Det slutgiltiga prioriseringarna görs då på irrationella grunder, exempelsvis så att den mest vältaliga ledaren pratar till sig en oproportionellt stor budjet.
Slutresultatet är att trots de goda föresatserna en katastrof för företaget. Vissa för en enskillt segment totalt oundgängliga projekt ratas. Samtidigt kan en vältalig ledare få igenom “nice to have” projekt.
Besluten har alltså nått en nivå där man inte mera ser deras konsekvenser. Det är egentligen ingen som gör besluten.
Betydligt bättre skulle det vara om var och en av segmetledarna skulle ha sin egen produktutvecklingsbudjet inom vars ramar han själv kan priorisera projekten. Utöver dessa fasta budjeter kan det sedan finnas en för hela företaget gemensam budjet som prioriseras i ledningsgruppen. Varje segment ledare kan där presetera ett projekt som inte blivit finansierat inom den egna budjeten.

Sunnuntain höblässä kaunpunginjohtaja Pajunen kertoo kuinka suuremmassa kaupungissa voidaan vähentää demokratiaa byrokratiaa. Tämä väite ei koskaan lakkaa hämmästyttämästä minua. Mikä estää raskaasta byrokratiasta tunnettua Helsinkiä keventämästä organisaatiotaan?
Vantaan toimintamenopt/asukas 2007: 5062€
Helsingin toimintamenot/asukas 2007:  6224€
erotus:                                           -1162€

Kun Helsingissä asukkaita on 568-tuhatta säästöjä pitäisi siis “Vantaan mallilla” löytyä yli 600 M€/vuosi. Mikä siis estää tehostamista? Ei ainakaan kuntarajat.

Taitaa olla niin että Helsingillä on suuria sisäisiä ongelmia ja talous rapautumassa. Jotta talkoisiin ei tarvitsisi ryhtyä on hyvä keksiä ulkoisia vihollisia. Ensin Sipoo, nyt Vantaa. Nämä niskuroivat naapurit ovat tietenkin  kaikkien ongelmien takana.

Kun Pajunen kohta markkinoi kuntaliitosta omilleen kannattaa myös Vantaalaisten kuunnella. Suuri osa syistä tulee olemaan sellaisia joiden takia Vantaan kannattaisi pysyä itsenäisenä.
PR-osastolla tulee olemaan vaikeuksia …

En av publik fullsatt fullmäktigesal (mer än hundra mänskor) kom ikväll för att lyssna på informationstillfället om omläggningen av dagisarna i norra Vanda och den eventuella nedläggningen av Västersundom skola.

Mest känslor väckte som väntat nedläggningen av Västersumdoms skola i samband med den planerade utvidgningen av Dickursby skola. Behovsutredningen som stadens fastighetscentral har presterat är vinklad så det förslår. De säger genast i början av utredningen lätt karrikerat att vi fick i uppdrag att utreda två alternativ: A, där Västersundom bibehålls, och B, där Västersundom och Dickursby skolor slås ihop. Men dedär med att bibehålla Västersondom är nog inte riktigt vettigt, så det ids vi inter utreda…

Det var gott om goda skäl varför Västersundom bör bevaras som kom fram i diskussionen med inlägg på svenska, finska och engelska:

• Skolvägen blir oskäligt lång till  Dickursby från de östligaste delarna av stan
• Renovering av Västersundom skola behövs först år 2020. Ändå läggs kostnaderna utan darr på rösten direkt på alternativ "A" .
• Samarbete över stadsgränsen har inte utretts. Har Helsingfors behov av extra skolplatser i området?
• Skolbyggnaden med 130 år på nacken (planerad av Theodor Höijer) är skyddad både till det inre och till det yttre. Det är rätt svårt att hitta ett alternativt användningsändamål för en sådan byggnad. Byggnaden blir med andra ord stående tom i stadens ägo. Utlåtande från stadsmuseet har inte begärts…
• En ny stadsplan för området är under arbete, och kommer att medföra ökag byggnation. På Helsingfors sida är närområdena kraftiga expansionsområden. Möjligen kommer det metro….
• Osv … summa summarum verkar hela projektet allt mer befängt ju mer man sätter sig in i det.

Och det hela motiveras med att det KANSKE blir en nedgång i elevantalet om 10 år….

Om nån tror att det finns några svenska politiker i Vanda som stöder en sån plan så tror denne någon fel… motståndet är kompakt. Skulle nån mot förmodan ändå förespråka en stängning så blir det tjära och fjädrar och transport till stadsgränsen som i Lucky Luke.

Det fanns också några föräldrar som uttalalde sig om de planerade dagvårdsarrangemangen i norra Vanda. Ett gott förslag som hördes var att Ulrika daghem istället skulle bli svenskt center med 4 grupper … vilket skulle minimera flyttandet. Det extra utrymmet skulle kunna tas i bruk som förskoleutrymme. Kanske nåt som den svenska sektionen kan ge ett utlåtande om. Dessvärre tror jag att så mycket emotiuonellt kapital redan har använts på de planerade förändringarna på den finska sidan att det blir vekrligt svårt att backa.

Få se.

Men - en verklig svensk styrkedemonstration var det i varje fall. Ingen kan mera tro att planen med skolsammanslagningar har stöd bland den svenska befolkningen.
Det luktar lite av att man vill driva igenom stora besvärliga beslut genast när en ny oerfarn nämnd har trätt till. Så gjorde man också för fyra år sen - då strök det med flere skolor.