Hbl tar idag upp de nya vindarna inom politiken. Ute är det tvärsäkra politikern som vet precis hur allt ska göras och råskäller i debatter. Inne är den lyssnande politikern som resonerar.
Hbl förklarar samlingspartiets framgång med den nya lyssnande inställningen (sen kan man ju diskutera hur mycket det är frågan om verkligt lyssnande och hur mycket det är frågan om att verka lyssna).
Jag tycker att hbl missar en poäng. Vilket är det ultimata lyssnande partiet som formar sin politik totalt efter vad en av andra partier försmådd målgrupp anser? Enpoängsvinken är att det är det verkliga vinnarpartiet i kommunalvalet. Mycket riktigt - sannfinländarna. De stod åtminstone i Vanda på alla tilåtna ställen tämligen dygnet runt i sina fastmonterade tält. Pratade och lyssnade på allt vad mänskor ville säga dem. Jag antar att många av dem som stod där vid tälten saknade arbete - så flitigt verkade de trivas där. Kanske fann de en hel del själsfränder somd e kunde locka till valurnorna - folk som inte brukar rösta.

Jag fick också en kommentar under valkampanjen av en finskspråkig man. Han frågade varför partierna aldrig ordnar något mellan valen - tillfällen att diskutera med politiker. Jag kontrade med att vi nog försökt, men att det brukar dyka upp en till två mänskor då. Vi talade också om omrtådeskommittéerna och deras betydelse för närdemokratin. Jag berättade att det diskuterats att öppna informationsdelen av mötena för allmänheten. Där visar man ju saker som borde intressera publiken i knutarna - stadsplaneändringar på gång etc. Bra idé tyckte han.

På tal om att bredda väljarunderlaget måste vi i SFP nog också ta oss en funderare. Jag har mött flere mänskor som tycker att SFP egentligen är ett mycket sympatiskt parti, ett parti som man tom. kunde tänka sig bli medlem i, men som jag nu är så dålig på svenska….

Vill vi bredda väljarunderlaget till tvåspråkiga och tom helfinska mänskor måste det gå att verka inom partiet också på finska. Annars är vi lika trovärdiga som de andra partierna som inför valen kommer ut med att de visst driver svenska frågor också. Om vi vill ha röster av den finskspråkiga parten i en tvåspråkig familj eller av helt finska räcker det inte med att översätta valprogrammet i sista minuten före valet. Det måste finnas aktivitet också mellan valen. Det finns många som kommer att häva upp ett ramaskri av blotta tanken. Den sista bastionen faller! Snart sitter vi och talar bara finska inom SFP också. Needs must - som det heter på det andra inhemska (dålig engelska). Det gäller att komma med idéer hur det kan funka. Separata finskspråkiga lokalavdelningar kanske?