Av bilden att döma kunde man tro att skribenten är förutom avkopplad totalt nedkopplad … men nej. Efter allt skriveri om hur svårt det är i glesbyggden när trådtelefonerna försvinner försöker jag hålla mig ajour med digitala medel. Utrustad till tänderna med verktyg från Nokia (inte gummistövlar) ska det nog gå vägen - N95 för bilder och nätuppkoppling och N800 för större skärm till skriverier.
Försöker visar sig vara det rätta ordet. Med hjälp av google maps kan jag se att jag egentligen inte befinner mig speciellt långt bortom all ära och redlinghet - det är trots allt bara 14.1 km fågelvägen till Åbo centrum. 3G-nät? Dream on. GSM-data är inte heller det mest tillförlitliga. Data har tydligen lägre prioritet än samtal, så det beror på hur mycket grannarna snarvlar om jag kan se på regnradarn på Kauppalehti (mycket användbar service på stugan).
Nån dag går allt lugnt till - allt funkar, långsamt, mycket långsamt. Måste nu alla intressanta serviceformer som den fina väderleksservicen på Kauppalehti som jag redan nämnde vara uppbyggda med flash och kräva nedladdniningar på över 1 MB per visning
Andra dagar går det inte alls. Med jämna mellanrum får jag veta att “datauppkopplingen är avbruten”.
Så här på stugan går det inte egentligfen att jobba uppkopplat, på sin höjd kan man läsa mejl. Seriös business kan man inte bedriva när man inte vet om datan tänker funka idag eller inte.

Men visst kan det ha sina fördelar med tekniken också på stugan. Midsommarfirandet blev räddat. Strandfesten hos oss var på väg att bli inhiberad pga regn, men en titt på radarn visade att uppehåll kunde väntas om ett par timmar. Sagt och gjort, festen flyttades fram ett par timmar och kvällen blev lyckad (och regnfri).

Intentionsavtalet mellan Vanda och Carlyle group på 165M€ för byggrätten till ett megaköpcentrum bevisar vad jag har tänk redan länge -Vanda är attraktivt, om inte attraktivast i metropolområdet. Gott om planerade markområden vid järnväg nära centrum.
Det som jag funderat en del på är hur sådana stora affärer syns i stans ekonomiplan - har man tagit med dem alls?
På något sätt har jag på känn att man vill måla upp en bild av stans ekonomi som mycket skral åt de förtroendevalda. Alla investeringar som behövs är med till fullt värde, medan försäljningsvinster är beräknade konservativt. En medvetev strategi för att förhindra "valbudjet"?

Enligt senaste information ska det gå vägen ändå med svenska dagis i Vanda. Personal har i sista stund hittats och alla som önskar dagis på svenska kan erbjudas en plats. Huhuh. Argumenten för en mera permanent lösning av utbildningen kvarstår. Det är inte hållbart att all utbildning av mänksor som jobbar med barn och ungdom på svenska ska ske i Österbotten.

En annan otrevlig sak är att Vanda igen fick agera mannekäng för problem som gäller hela huvudstadregionen. Personalbristen är minst lika svår i grannstäderna. Det ger allmänheten bilden att “till Vanda ska man nu absolut inte flytta, där finns det bara problem”. Tvärtom är tex. lärarsituationen rätt bra och som sagt löste sig dagispersonalbristen också till sist. En faktor som man inte nog kan framhäva är att det är billigast att bo i Vanda. Kanske det har gjort att vi bättre har kunnat locka kompetenta lärare till våra skolor?

Vad betyder det egentligen för Finland att Irland röstade nej till Lissabon-fördraget? DI pekar på möjliga efekter för Sverige - motsvarande analys för Finlands del har jag inte sett. Det fördrag som nu är i kraft är Nicefördraget. Det stipulerar färre EU-parlamentariker än Lissabon-versionen. Nu finns det flere medlemsländer. Enligt Nice får vi alltså färre platser i parlamentet. Hur många ska vi välja i valet 2009? Det är brådis. Blir det någon komissionär för Finland nästa år eller inte? Enligt Nice ska 1/3 av medlemländerna vara utan på roterande bas 5 år i taget, medan Lissabonfördraget skjuter det på framtiden.

Enligt FT kommer det ett förslag som garanterar Irland självständigt beslustfattande inom vissa känsliga områden som beskattning, militärpolitik och familjepolitik - utan att ändra på texten i fördraget. Tro det? Vad har fördragstexten för betydelse om man kan ge sådana “extra garantier” utan att rucka på fördraget?

Nå, det skulle vara av största vikt att kunna gå framåt. De gamla systemen med krav på konsensus leder till total handlingsförlamning med dagens stora medlemsantal.

Dagens artikel i HBL om personalbristen i svenska dagis i Vanda visar att något måste göras. Det är inte hållbart att utbildning för svenska barnträdgårdslärare finns bara i Jakobstad. För att kommunerna i huvudstadsregionen ska klara av sina åligganden behöver vi utbildning också här i södra Finland. Vidare ska det vara ett permanent arrangemang - inga försök eller projekt räcker till. Jag hoppas att publiciteten får undervisningsminister Sari Sarkomaa att ta allvarligt på våra problem och göra något åt saken. Statistiken får säga vad den vill om det totala antalet svenskspråkiga barnträdgårdslärare i Finland - de står inte tillräckligt många till buds i huvudstadsregionen. Då hjälper det inte med alls med subjektiv rätt till dagvård på svenska eller att ge kommuner böter. För att förbättra den akuta situationen behövs dessutom kompletterande behörighetsgivande utbildning i huvudtadsregionen.

Jag hoppas att alla svenskspråkiga kan stöda detta. Jag vill inte starta någon Nyland-Österbotten dragkamp. Alla måste inse att när tvåspråkiga familjer i huvudstadsregionen börjar välja finsk dagis för att svensk inte står till buds är svenskhetens kollaps nära!

Allt detta hjälper naturligtvis inte ett dyft de familjer som står utan svensk dagisplats idag. Osäkerheten har redan åsamkat er lidande och eventuellt fått några att välja finsksspråkig dagvård. Jag kan inte annat än be om ursäkt för att Vanda inte verkar kunna leva upp till sina lagstadgade åtaganden. Jag hoppas att publiciteten ändå leder till något gott - att vi får tag på tillräckligt med personal i sista stund.

Slopa tvångssvenskan kräver samlingspartiets ungdomsorganisation. Svenskan var viktig på 1700-talet. Nu behövs det ryska och andra språk.

Sälj Åland till Sverige heter det i en annan motion. Partistyrelsen skyler nödtorftigt över det hela och föreslår förkastning. Jag tror att ungdomsorganisationen säger rakt ut det som många på fältet tänker men de mer garvade politikerna i styrelsen av politisk korrekthet inte vågar säga själva.

Svenskspråkiga torde dra sina egna slutsatser av detta. Såna motioner kunde man vänta sig på sannfinländarnas kongress!

Detta med att samlingspartiet stöder språkundervisningens mångfald i skolorna -

Vieraiden kielten valikoima kouluissa on jatkossakin turvattava ja opetuksen laatuun on kiinnitettävä huomiota. Myös kielikylpyopetus täydentää monissa kunnissa tätä tarjontaa. (utdrag ur partistyrelsens svar)

- har jag själv sett mycket litet av i praktiken. Tvärtom verkar det som om att hålla fast vid låga kostnader skulle vara viktigast. Att det med en filosofin skulle bli något över till annat än det stenhårt lagstadgade har jag svårt att tro på. Oflexibla minimigränser för gruppstorlekar dödar efektivt varje nytt initiativ (och många gamla fungerande likaså). Kommunerna har och kommer inom överskådlig framtid att ha ont om pengar.

Finland har västvärldens effektivaste sjukvård skriver HS idag. Nyheten grundar sig på en utredning från Sveriges mostvarighet till kommunförbundet. Gärna skulle man se lite mera analys. DN skriver tex.10-06 "Svensk vård i topp men med brister". Med 15 minuters bläddring i originalundersökningen får man en mer nyanserad bild av resultaten - för mycket att vänta sig av de (finska) journalisterna?

Grafen som alla stirrar sig blind på är effektivitetsgrafen:

 

Ett bra komplement är resultamatrsien:

 

På x-axeln ser vi använda resurser. Finland leder med bla. lägsta andel av BNP till hälsovård, 7.5%. Resultaten (på y-axeln)  är däremot bara medelmåttiga. Sverige har de bästa resultaten med medelmåttiga resurser. Resultaten mäts här med hjälp av en mändg indikatorer som förväntad livslängd och antal ingrepp av olika typer. "Indikatorer på tillgänglighet och patienterfarenheter ingår inte eftersom sådana uppgifter bara finns tillgängliga för några få länder" -kosnatteras det också i undersökningen. Jag misstänker att vi inte ksulle ha klarat oss särskillt bra i den kategorin.

Vi i Finland har mycket få (och antagligen lågavlönade) läkare och skötare. Ibntressant att notera är att Finland och Sverrige , två av de få länder  där kommunerna står för fiolerna i hälsovården finns på 1. och 3. plats i effektivitetsgrafen. Kommunerna är alltså bra på att hålla igen utgifterna?.

På sätt och vis är både Finland och Sverige exeptionell bra på sitt eget sätt och ligger i ytterkanten av klungan i grafen. Finland klarar av hyfsad kvalité med lägsta kostnader, medan Sverige har bästa resultat med medelmåttiga kostnader.

En av mätarna  som Finland klarar sig speciellt dåligt i är hur länge patienter ligge på sjukhus efter ingrepp. Månne det har att göra med bristen på åldringsvård?

Resultatet  är kanske rätt gott ändå för Finland. Med ett ökande antal äldre i samhället är det bra att ligga på hög effektivitet. Arbetskraftsbristen kan däremot bli ett allvarligt problem - om vi redan nu klarar oss med minst arbetskraft kan vi nog inte räkna med speciellt stora effektivitetsökningar i framtiden. Varifrån tar vi då personalen när antalet äldre och skötbehovet ökar? Det konstiga i det hela är nog ändå att klagolåten från kommunerna hela tiden är att sjukvården äter upp alla pengar. Ändå använder vi som sakt minst i västvärlden på sjukvård.

(bilder: Sveriges kommuner och landsting)

I tiderna var vänsterns ideologi att produktionsmedlen skulle ägas gemensamt. Den ideologin är numera mer eller mindre övergiven. Det nya givet är att digitalt material är allas gemensamma egendom … kanske inte ett så långt steg. Kanske hammaren och skäran borde modifieras -datorn fattas. Ett desperat försök att överleva genom att locka till sig digitalradikaler?

I Sverige vill västerpartiet nämligen säga ja till fildelning.

Det är positivt att ett (någorlunda) allmänparti anser att det är viktigt att diskutera fildelning och upphovsrätt. Så alltså i Sverige. Hos oss i Finland verkar det vara en icke-existerande fråga för de stora partierna.

Rätt eller fel med fildelning kan (och har) diskuterats i oändlighet. En sak är säker - nuläget är inte hållbart:

• Enligt nuvarande lagstiftning är en stor del av befolkningen skurkar
• En stor del av "förbrytarna" anser inte att det gör fel
• Det finns inte resurser för övervakning

Så att dra påsen över huvudet och låtsas om ingenting (vilket verkar vara de stora partiernas inställning) är inte vettigt.

Livets möjlighet
av världens hårda asfalt
nu ligger krossat

Kriminella profiler enligt den franska antropometristen Alphonse Bertillon.

Medan valfinasieringsdebaklet tar sig allt mer bisarra former har vi inom Vanda SFP gått in för total öppenhet. Vi kommer att sätta upp en nätsida där våra kandidater kan redogöra för eventuell utomstående finansiering redan före valet. Det blir en innehållsdeklaration på samma sätt som på livsmedel. Är det här en "organisk" politiker eller har olika sorters tillsatsämnen använts? Eftersom vi varken har resurser eller rätt att gräva fram alla detaljer är det frågan om en rekommendation. Jag räknar med att grupptrycket blir såpass högt att alla följer vår önskan.

Inom kommunalpolitiken finns det en hel del förtroendevalda. På samma sätt som inom den övriga befolkningen finns det ett och annat rötägg med. Jag vill ändå understryka att det stora flertalet är hedervärda människor som mot minimal pekuniär ersättning offrar mycket tid och möda på att driva DIN sak - inte en kriminell profil. Därför vill vi nu få ett slut på finansieringsfarsen. Total öppenhet är den enda möjligheten.

Jag hoppas att andra partier följer vårt exempel!

Ytterligare ett exempel på koppling mellan politik och pengar står att läsa om på Talouselämäs sidor. Nunnauunis ägare Juhani Lehikoinen som också sitter fullmäktige i Juuka vill bli av med kommundirektören - och lovar betala 1/2 års lön själv åt direktören om han sticker snabbare … absurt!

Är det sådana almänna transportmedel vi har att se fram emot?

OECD:s landsrapport om Finland ger en kommunalpolitiker kalla kårar (eller var det kallsvett). Några plock:

• Kommunsektorns produktivitet är dålig (referensland är USA!) och har sen 1995 halkat efter ännu mer. Kommunsektorn står för 20% av BNP, så något borde definitivt göras.
• Kommunens centrala och perifera funktioner borde klarläggas . Staten bör se till att tävlingen mellan kommunala och privata sektorns aktörer är rättvis. Jag kommer på något sätt genast att tänka på hesarins nyhet om bussbolagens svåra sits idag. Materialet är på riksha-nivå för att Helsingfors busstrafik har gett offerter under egenkostnadspris i åratal. Och tillpåköpet blir dieseln bara dyrare - vem ska stå för de kostnaderna? För en vanlig dödölig kommunalpolitiker är det här något ogripbart som behandlas av SAD. Inga verktyg finns att ta i med…
• Fastighetsskatternas andel borde ökas…. ajajaj ….billigt boende i huvudstadsregionen efterlyses hela tiden. Höjd fastighetsskatt hjälper inte upp det ett dugg. Dessutom är höjning av kommunala skatter liktydigt med politisk harakiri. I och för sig är det en trevlig skattetyp - en fastighet kan ju inte flytta till grannkommunen, omd et nu inte råkar vara frågan om Sibbo, annars inte

Så de fullmäktigemedlemmar som väljs i höst har att se fram emot blod, svett ,tårar , hård kostnadskontroll och framför allt invånarnas eviga tacksamhet för ett väl utfört arbete

Nu har rankinglistor gjorts upp igen om landets gymnasier - för första gången heltäckande. Helsinge gymnasium klarar sig hyfsat bra , speciellt med tanke på att vitsordsgränsen vid intagningen aldrig varit speciellt hög. Det är egentligen en mätare som är bättre än att bara titta på skrivningarna. Den verkligt bra skolan ger bra resultat med medelmåttigt startmaterial.
Det finnsmycket som talar för att rankinglistor inte för något gott med sig. De blir ofta självuppfyllande - ett gott resultat och de starkare eleverna söker sig till skolan. Skolor med ett gott anseende har lätttare att få lärare osv. Intresset riktas bort från kurspaletten - en sak som verkligen skiljer gymnasierna åt. Deessutom varierar resultaten en hel del från år till år-i de mindre gymnasierna är de ju frågan om några få elevers prestationer.
Å andra sidan finns det i varje fall en inofficiell rankinglista, baserad på budskap över djungeltrumman. Då är det nog ändå bättre med en lista som grundar sig på fakta!