Midvintermorgon-
skyn av kraftlös sepia
ger själen vingar

Nu är min riktning uppåt
Glömd vår tunga mörka jord

 

God jul till alla läsare. De som vill hålla kvar julfiilisen ska inte läsa vidare, det blev något av en dystopi…

Som jag skrev tidigare finns det en hel del miljonärer i Kina. Jag tog också upp den nya insikten att en mänska kan leva ett helt år på den mängd vete som går åt för att producera en biltank bioetanol. Hur hänger de ihop? HBL tar idag i ledaren upp hur matpriserna håller på att stiga. De rika kineserna vill också äta gris precis som rika västerlänningar. Det krävs 3 kg foder för att åstadkomma 1kg griskött.

 

Mat är alltså energi och till en viss grad utbytbar mot andra energiformer som olja. Efterfrågan på bienergi driver upp matpriserna. Vår energidiskussion har hittils utgått från att det gäller närmast att göra små livsstilsjusteringar - byta till en mindre bil och energisparlampor. Bah, småpotatis säger jag! Förändringarna kanske kommer betydligt lägre i Maslows behovshierarki. Hurudan mat kommer du och dina barn att ha råd med?

Vi utgår ju ifrån att eventuell matbrist bara gäller fattiga i uländer, vi har råd att konsumera hur vi vill. Det behöver inte vara så. Det finns miljoner rika asiater som tävlar om samma mat som vi. Ponera att:

• Vetepriset tiofaldigas i takt med bensinpriset - de är ju som sagt kopplade marknader. Bensinen ligger på 10€/l och vetefranskan kostar 6€
• Grisköttet ligger på 30€/kg för att inte tala om oxinnerfilén som kostar 200€/kg - ingenting för dem som lever på socialbidrag alltså.

Vad annat händer det? Jo:

• Det går inte att pendla med bil till jobbet 50 km/sida mera. Tom med en ekonomiskt bil som drar 5l/100km blir det omöjligt.
• De småhus inom 50 km håll från bostadscenter som idag är så populära bland barnfamiljer blir värdelösa om de inte ligger vid en järnväg.
• Istället för oljeshejker har vi inhemska odlarbaroner och torvmoguler.
• Odlingsjorden är ofattbart dyr - den sorten produceras det inte mera av som känt.
• Istället för importrestriktioner inför EU exportförbud på livsmedel för att hålla priserna rimliga - köttsmugglingen ersätter narkotikan som förbrytarnas viktigaste pengakälla.
• Alla slutar klaga på att befolkningen minskar och glömmer allt tal om konkurrenskraft och arbetsrelaterad immigration. Tack och lov för låga födelsetal, vi kan inte mata flere….

Ingen orkar mera tala om global uppvärmning och sånt tjafs, men vad ska vi äta idag?

Så vill du klara dig? Köp jord och bli jordbrukare.

Som vi redan sett med bensinpriset behöver bristen inte vara särskillt stor för att driva upp marknadspriset i skyarna. Dessa "fantasipriser" som jag räknade upp kan vara verklighet fortare än du tror. 

Nå god jul ändå, och njut av skinkan, vem vet hur länge den finns på menyn?

Enligt dagens Kauppalehti kommer skattevilkoren för bostadsinvesteringsfonder att ändras så att dubbelbeskattningen slopas. Då får vi fonder motsvarande de REIT:s som har blivit så populära utomlands. Äntligen kan man säga för det nuvarande bostadsfondsystemet är totalt dysfunktionellt. Så vitt jag vet finns inte en enda sån fond idag.

Konstigt att dagspressen inte tagit upp saken desto mera, här gör ju staten saker som verkligen kan ha betydelse för bostadsbeståndet i huvudstadsregionen. Tydligen gör tom Vapaavuori ibland fiffiga saker

Staten erkänner alltså nu att den har klåpat och gör ett korrigering som har betydligt större inverkan på bostadsutbudet än att gorma åt kommunerna om långsam planering.

Nu kommer det bostadsplaceringfonder som gör investeringar i boende till värdepapper med eftermarknad. Du kommer alltså att kunna investera tex. 1000€ i hyresboende, och ta ut dina pengar igen om en vecka. Idag måste du investera i en hel lägenhet för säg 150k€ uppåt, själv hitta en hyresgäst och sköta en hel del praktiska saker. Dessutom får du räkna med att dina pengar sitter fast på en halv år sikt.

Problemet som nu rättas till är att en sådan fond har varit skattemässigt ofördelaktig jämfört med direkta investeringar. Först betalar fonden skatt på sin vinst. Placeraren betalar sen skatt en gång till på sin utdelning. Ingen idé alltså. Fonderna föreslås nu bli skattefria.
I samma veva förhandlar staten med städerna i huvudstadsregionen om en överenskommelse att producera minst 13000 bostäder per år. Av dessa skulle 20% vara hyresbostäder vilka tom. kunde få ett stöd på 10k€/bostad! Kombinera detta med skattefria bostadfonder och jag (och många andra ) står i kö för att investera.

Bara det nu inte kommer några giftpiller i form av för hård hyresreglering. Erfarenheterna har ju visat attom man skyddar hyresgästen för mycket försvinner hyreslägenheterna.

Huvudsaken är dock att städerna håller tassarna borta från direkta bostadplaceringar, så att marknadsmässignhet garanteras. Ett exempel på hur det kan gå annars är VAV. Hyrorna hålls artificiellt låga samtidigt som husen förfaller för att det inte finns pengar för renoveringar. Bäst att stan håller sig vid sin läst och producerar tjänster och slutar leka investerare med sociala glasögon.

Gott om FST5- skriverier idag i höblän, både intervju med styrelsordförande Olkinuora och en initerad insändar-analys om public service av Axel Rappe. Igår skrev dessutom Kenneth Myntti  en ledare i Vbl om framtidsalternativen för FST5
Tidigare i veckan fick vi till livs statistik om hur finlandssvenskarna ser på FST5. Det gav upphov till en del funderingar om hur jag själv tittar på TV. Jo, jag är nog ganska vanlig också i dethär fallet, det blir väl 3-4 gånger per vecka, mest nyheterna. En ganska typisk mängd för en 46-åring med andra ord.

Jag bor i ett kabelhushålll, och har möjlighet att se en hel massa olika kanaler. Egentligen blir det inte av att se så värst mycket public service-TV på finska heller. Antagligen lika mycket 3-4 ggr per vecka, också det nyheter. Sen ett par amerikanska serier på MTV3 eller nelonen, ibland en film på nån av köpkanalerna, kryddat men något historiedokument på Viasat history. Thats it folks. De rikssvenska kanalerna har jag inte riktigt hittat trots att jag kan se dem.

Situationen är idag helt annan än i min ungdom när man hade 2-3 kanaler att välja på. Det var bara att nöja sig med vad YLE eller MTV bjöd på. Nu tror jag det högsta kanalnumret i digiboksen är 168 - visserligen inte alla tillgängliga. Dessutom konkurrerar nätet om min medietid, en del bloggar och en hel del nättidningar (Dagens Nyheter,Hesarin,Finacial Times, Dagens Näringsliv,Dagens Industri, mfl). För att inte tala om alla klassiska “blaskor” som väller in genom postluckan. HBL och Kauppalehti avverkas på morgonen. Financial Times läser jag med stort nöje när tillfälle ges, men hittils har jag lyckats motstå frestelsen att prenumerera. FT avviker från mängden av “copy and paste”-blaskor med högklassigt självproducerat innehåll av hög kvalitet (nu ska ni se att den stryker med precis som Presso när jag började rosa den).

Poängen är att det krävs ganska rafflande innehåll för att locka till sig tittare. Tillgången till media är inte begränsat som förr, det är mycket billigt att sätta upp tex en nättidning eller visa upp sina videon på nätet. I min enfald trodde jag att hela idén med digitaliseringen (när man skalat bort glasyren av “interaktiva tjänster” som aldrig materialiserade sig) var att göra sändningstekniken billigare så att man kunde satsa mera på innehållsproduktion än förut.

På sätt och vis har de som säger att själva kanalen inte är så viktig rätt. Inom några få år kommer hela kanalkonceptet att vara föråldrat och det är det enskillda programmet som är viktigt. Hur många kanaler finns det på internet? Just det…

Då ser vi på TV över nätet - IPTV - och väljer antagligen de program vi vill se på genom att klicka på dem i långa menyer, precis när vi vill. I själva verket är ju en inspelande digibox med en bra kanalguide redan nu ganska nära den upplevelsen. Klicka i guiden på några program du vill se och boxen spelar in dem. Titta sen när du vill. Enda skillnaden blir väl att du idag måste bestämma dig att se på nåt i förväg. I framtiden bestämmer du efteråt. Kanske de viktigaste inkörsportarna till program blir portaler där tittarna bedömmer olika program - typ veckans/dagens mest sedda program?

Innehållsproduktionen behöver alltså mer pengar än förut, inte mindre. Medieskval är hela världen full av idag. Men initierad analys får man aldrig för mycket av.

Alla media med självaktning har kommenterat utredningsman Lauri Tarastis förslag om att huvudstadsregionen skulle utarbeta en gemensam generalplan - i vilket organ förblir oklart.

I och för sig är förslaget lika färskt som uppvärmd gårdagig gröt. 

 Flere politiker i Esbo och Vanda skyndade sig genast att motsätta sig förslaget. Bloggaren Suurkaupungin Hai i hesaren har i flere inlägg gjort sig lustig över motståndet. Orsaken bakom är enligt honom klar: Politikerna ser en gemensam generalplan som ett först steg mot kommunsammanslagning - och gud förbjude att nån skulle komma och rådda i deras egen sandlåda.

Höblän ser igen i ledaren 12.12 ett kompromissförsök i förslaget för att få med närmast bångstyriga Esbo iom att det kunde vara någon form av samarbetsdelegation som godkänner planen.

Budskapet från statens sida verkar klart - samordning kommer med lock eller pock. Gör ni det inte frivilligt kommer det en tvångslag. Mellan raderna står det att läsa att en sammanslagning inte skulle vara helt fel.

Invånarna verkar likiltiga, de identifierar sig inte med sin hemkommun, och anser i varje fall att de inte kan påverka politiken där. En sammanslagning skulle alltså inte göra medbestämmandet sämre, det är ju redan obefintligt. Kanske lite besvärliga gränser och några praktiska detaljet kunde rättas till (tex. bussbiljettpriser).  Med andra ord en bördig jord att så sammanslagningidéer i. Motiven bakom sammanslagningsivern kan sedan vara betydligt krassare - tex att förstora sin egen sandlåda.

Som kommunalpolitiker ser jag kanske en lite annan bild: Redan Vanda är en ostyrbart stor tanker. Ett Metropol med styrelse enligt nuvarnade modell skulle vara helt hoppllöst. Hur man kan förelså ett metropol med ennivå-styrelse är något av en gåta för mig emedan - vad jag vet - inget existerande metropol har ett sådant. Senast snubblade jag över hur man gjort i Berlin:

 

Stan är indelad i 12 distrikt (Bezirke) med eget fullmäktige, stadhus och tom borgmästare. Så stora och fina som vi vill bli så kan vi väl inte vara sämre eller hur? Tänk er, borgmästare av Korso, det vore väl nåt

Själv ser jag inte samkommuner som en bra alternativ. De om några är instanser med dålig insyn och spelfält för små styrande klickar. Nej, min modell är nog ett metropol med tvåstegsadministration, bägge med direkt valda förtroendemän. De ärenden som redan idag behandlas i olika samkommuner (tex. specialhälsovården) kunde då direkt övertas av metropolförvaltningen. Generalplanen är ett annat ärende som kunde vara inom metropolförvaltningens kompetens. Kanske en chans att få gemensam egen administration av svenska tjänster? Med rösträtt i valet bara för svenskspråkiga …

Lokalnivån i förvaltningen borde ha så långt gående självstyrelse som möjlig, och svara för ett område som är betydligt mindre än de nuvarande städerna (utom Grani), tänk nuvarande storområden. Hur som helst lönar det sig inte att rusa iväg med såhär stora reformer. Det lönar sig att studera hur man gjort i olika storstäder och försöka komma fram till en fungerande syntes av de goda sidorna. 

…är ett begrepp. Mikael Jungner vill tydligen vara mer internationell och använda F-ordet istället.
Hin onde har alltså fått ge vika inom finsk managementkultur:

Mina inbyggda prydhet förbjuder mig att illustrera det ersättande begreppet.

Allvarligt talat - finns det inte något minimikrav på ledarskapskompetens på YLE? Helt oberoende om förändringarna är nödvändiga eller inte måste personalen få möjlighet att bearbeta dem på ett sakligt sätt. Det är en sorts sorgearbete. Effektivitetskraven hjälps inte upp av en desillusionerad och demotiverad personal.

Järvenpää ja Kerava haluavat siivun Tuusulasta itsellen.

Asuntoministeri Jan Vapaavuori
(kok) pitää tärkeänä, että radan varren rakentamattomat asuinalueet
otetaan käyttöön. Vapaavuori tähdentää, että Ristikydön kehittämien
asuntotuotantoon on tärkeämpää kuin se, minkä kunnan alueella se on.
“Kuntien on pystyttävä seudulliseen yhteistyöhän”, Vapaavuori sanoo.

Jaahah, nyt ei ole tärkeää minkä kunnan alueella tärkeä radanvarsi sijaitsee. Toisin on jos alueita haluavana osapuolena on Helsinki. Silloin sekä vireästi kasvavan Vantaan että Sipoon pitää ehdottomasti luovuttaa alueet Helsingille “kansakunnan edun nimissä”. Ota nyt tuosta tuuliviiristä selvää….

Många frågar sig med orsak vilken svensk tjänst som är så omistlig att SFP inte kan godkänna en indragning eller nedskärning. Vilket är det Rubicon som inte får korsas utan krigsförklaring. Många ansåg att studentsvenskan borde ha varit en sådan. 

Idag är det de svenska nyheternas öde som upprör. Är det inte dags att sätta hårt mot hårt idag? Gemene man har känslan av att någon hård gräns inte finns utan det svenska bit för bit kan monteras ned medan partiet "ser till helheten" och fortsätter i regeringen - det enda stället där man "kan påverka". Senast strök de svenska polisdistrikten med. Nu är det verkligen dags för en styrkedemonstration!

Dålig förhandlingstaktik säger någon, man ska inte berätta för "fienden" vilka krav som är absoluta. Det sägs ju att goda förhandlare alltid har ett krav som de kan ge upp, ett omistligt , och ett att förhandla  om. Men om förhandlingarna alltid gäller vilka svenska nedskärningar som kan göras, och inte vilka som kan utökas, går man alltid miste om något. Dags att kräva utökad service alltså.

De värsta sparhökarna verkar finnas inom samlingspartiet. Den stora fienden verkar vara "public service" Marknadskrafterna är mycket bra på att sköta olika saker effektivt. Nåväl - be då om förslag på hur marknadskrafterna skulle kunna sköta den svenska tv:n också istället för att bara ropa på nedskärningar. Det har varit något av ett axiom att svensk radio/TV inte kan fungera på marknadsvillkor i Finland. Är det säkert? Det går ju bra att sätta som villkor för en koncession att en viss andel av sändningstiden ska vara inhemsk produktion. Om samlingpartiet vill låta marknadskrafterna regera  så upplåt då en kanalkoncession för sändningar med minst hälften av prime-time materialet på svenska - sen får vi se om det finns hugade spekulanter! En lämplig mix av amerikanska serier&reklam varvat med svenska sändningar kan kanske bära sig?

Anfall är det bästa försvaret - det visste redan Caesar. Grip chansen när den finns. Är det marknadsmässigt producerad TV som gäller så verka då för att få sådan på svenska, istället för att motsätta sig alla förändringar. Vem vet, kanske "marknadshökarna" blir så förbluffade av utspelet att det i rena förskräckelsen nöjer sig med status quo?

..att fela är mänskligt. Det är en viktig princip att komma ihåg när man planerar all mänsklig verksamhet, något som man tydligen glömt bort i Nokia stads avloppsverk.

 

Faktumet att det GÅR att göra ett så fatalt misstag som att glömma öppen en ventil som förbinder avloppsvattensystemet med stans dricksvattensnät säger mer om bristande processer än om något annat. Ventilen borde inte ha funnits alls. Vidare borde det ha funnits riskanalys-processer som förhindrar att en sån ventil finns.

Jag har tyckt synd om stackarn som öppnade ventilen (eller glömde stänga den). Han måste må ganska dåligt. Tänk att cirka 15-tusen mänskor insjuknat pga ett misstag som han gjort. Dessutom alla beskyllningar och polisundersökning.

Vad saknas då: 

1. Varje kritisk verksamhet borde granskas genom riskanalys (FMEA). En sån fatal blunder som denna ventil skulle ha hamnat högt på risklistan eftersom:

• Den används ofta, alltså kan fel ske ofta -maxpoäng för det
• Felet är svårt att upptäcka - nu tog det ju bevisligen flere dagar, och det var kunderna som upptäckte det - maxpoäng för det
• Felet är allvarligt, tom. i klassen "loss of life" - maxpoäng här också!

Totalrisken är produkten av dessa poängtal. Skulle en analys ha gjorts i avloppsverket skulle risken säkert ha uppdagats.

2. Vad händer när kunderna ringer och klagar på lukt- och färgproblem i dricksvattnet? Om det finns en färdigt uttänkt process som tar anmälan på allvar skulle felet ha uppdagats snabbare. Nu blev det mera normala mänskliga reaktioner som "det ä nog OK".

3. Finns det ingen automatisk felkontroll? Är det omöjligt att testa dricksvattnet varje dag?

****** 

Det är också mänskligt att leta efter syndabockar när katastrofen är ett faktum. Nu går man synbarligen igenom landets vattenverk för att se om motsvarande konstruktioner finns annanstädes. Bra så, men viktigare skulle det vara att se över processerna - hur hittar vi ANDRA potentiellt fatala missar INNAN det sker en katastrof?

Man ska nämligen inte lita på att mänskor är felfria -det är de inte. Istället ska man helst göra felen fysiskt omöjliga. Det kallas också för errorproofing (Poka-Yoke från japanska bilfabriker där metoden infördes).

Många skäller på industrin och dess effektivitetskrav. Sluta skälla och ta lärdom istället där det är motiverat. För det är mänskligt att fela! 

Idag har OECD publicerat resultaten för PISA 2006. Och visst är det så man baxnar. Vad i friden är det egentligen vi gör så exeptionellt bra här i Finland? Gärna skulle man ju vilja veta det, annars finns ju risken att man klåpar bort det goda i misstag. För att ytterligare illustrera att det inte är extra stora resurser i undervisningen som ligger bakom har jag ritat en graf över resultaten inom naturvetenskaperna och det kumulativa resurserna som använts per elev:
 

 

Till synes lönar det sig inte att satsa mer än 70k$ per elev….

Nån statistisk analys är det inte men i mina ögon ser det ut som om Finland skulle ligga för långt  ovanför medeltalet för att det skulle vara ett sammanträffande. Ett faktor är att administrationen ofta sväller ut när skolväsendet får "för mycket" pengar.