Spikade teser
Det har igen skrivits en del om skol- och dagisspråk i höblän. Bland annat har Päivi Lipponen fått en “god idé”: Varför kan inte alla finsksspråkiga som vill lära sig god svenska gå i en svensk skola? Samtidigt är problemen med elevunderlag lösta.
Avsikten är säkert god men resultatet blir så fel så fel. Det största hotet mot de svenska skolorna är inte att elevunderlaget sviktar utan att de slutar vara svenska skolor. En mycket stor del av eleverna är tvåspråkiga. Allt det roliga tonåringarna gör på kvällarna verkar gå på finska. Faran är stor att finskan och “svinskan” smyger sig in i skolan också. Att i en sådan situation lägga lök på laxen genom att sätta finska språkbadselever i samma skola leder till katastrof - finskan börjar dominera helt.
Lösningen Lipponen söker heter språkbadsundervisning och ordnas i finska skolor. Det som däremot stämmer är att ett sådant språkbad inte är dyrare än vanlig skola.
I en situation med vacklande språkbruk är det viktigt att deklarera vilka regler som gäller: I vår svenska skola talar vi svenska - det är därför ni går i den. Ett hedervärt initiativ står direktionen i Helsinge skola (åk 7-9) för. De riktar sig med ett brev och 7 teser till elevernas föräldrar:
1. Jag är genuint intresserad av mina ungdomars skolframgång, jag hjälper till när det behövs och ger positiv respons när orsak finns.
2. Jag diskuterar (eller filosoferar) ofta med mina skolungdomar om olika fördelar med att aktivt använda svenskan.
3. Jag är medveten om skolans svenskspråkiga profil och stöder den så gott jag kan i olika praktiska sammanhang.
4. Jag uppmuntrar ungdomarna att läsa svenskspråkiga tidningar, tidskrifter och böcker.
5. Jag ordnar roliga aktiviteter på svenska för familjen, även inom hemmet.
6.Jag försöker själv vara konsekvent och språkligt korrekt när jag talar svenska med mina ungdomar.
7.Jag visar intresse för hur aktivt mina ungdomar talar svenska i skolan.
“Allt det roliga tonåringarna gör på kvällarna verkar gå på finska. Faran är stor att finskan och “svinskan” smyger sig in i skolan också.” Ja det säger du själv oxå. Då finns det väl ingen anledning att upprätthålla svenskan med konstgjord andning. Slopa Tvångsvenskan omedelbart för det SKAPAR BARA OSÄMJA HÄR I LANDET!
Comment by marco — August 29, 2007 @ 7:35 pm
Marco, det här gäller folk som tycker att “tvångssvenskan” i den finska skolan inte räcker till utan VILL HA MERA SVENSKA. Good for them. Nu gäller det bara att komma fram till rätt sätt att göra det, alltså språkbad.
Comment by Lars Stormbom — August 30, 2007 @ 9:48 am
Detdär med tvångssvenska är jobbigt. Det borde ju vara så att alla finländare skulle känna en vilja att bevara det svenska språket som en del av det finska kulturarvet, men så är det tyvärr nog inte. “Tvångssvenskan” är vad jag förstår också ett rätt urvattnat ämne i finskspråkiga skolor, så egentligen tror jag ingen skulle förlora värst mycket på att den gjordes frivillig. MEN de resurser som eventuellt skulle insparas här, skulle då sättas på dem som frivilligt vill lära sig svenska, så att dessa skulle ha bättre möjligheter att lära sig språket. T.ex. flera spåkbad.
Comment by Matias — September 10, 2007 @ 6:48 am
Matias,
“tvångssvenskan” funkar dåligt idag. Något borde definitivt göras, men vad? Det bästa skulle vara om man kunde göra svenskan till ett attraktivt och intressant ämne - inte det lättaste om publiken är tonåringar som kanske inte är så intresserade av skolgång överhuvudtaget.
Problemet är att man utan att tänka på det väljer bort en hel del saker om man inte tar svenskan. Var kommer alla tjänstemän ifrån som ska behärska svenska?
Det är kanske målsättningen för många svenskätare när de vill ta bort tvånget. Eftersom det inte finns personal som kan svenska kan språklagens krav inte uppfyllas och svensk service inte erbjudas - alltså måste lagen ändras.
Comment by Lars Stormbom — September 10, 2007 @ 10:59 am
Jaa, där tog du ordet ur munnen på mig
Jag befarar att språklagen kommer att ses över rätt grundligt inom de närmaste 10 åren. Hur ska man motivera finskspråkiga ungdomar att tala svenska när det redan är svårt att få tvåspråkiga ungdomar att göra det. Jag tror inte det är något bekymmer på svenskspråkiga orter, vilka finns främst på landsbygden utanför tillväxtcentra. Men som flyttningsrörelserna går i landet idag, så växer orter med finskspråkig majoritet (och då talar vi faktiskt majoritet) medan landsbygden mister folk. De tvåspråkigas andel ökar, men vad är det som säger att dessa och deras barn och barnbarn väljer att föra språket vidare, om det i vardagen inte finns någon svenska? Idag lär sig ungdomarna rätt bra engelska för att inte tala om spanska och franska direkt från finskan, så även det argumentet börjar vara ihåligt. Men appropå tjänstemän, så kanske språkkunskaperna rent av skulle förbättras om frivillig svenska kunde få mera resurser än vad den obligatoriska får.
Comment by Matias — September 12, 2007 @ 11:39 am