EVA:s analys “Kunnat ja markkinat” har fått mycket publicitet - bra så. I vårt konsensusfinland är det viktigt att lyssna på dem som har avvikande åsikter. Kommun- och Service Struktur Reformen (KSSR för innegänget) hör till kategorin av sanningar som står så högt över all kritik att dess centrala teser lika gärna kunde huggas in i stentavlor.

Det centrala motivet för hela KSSR är ju den åldrande befolkningen och det behov av effektivering av serviceproduktionen som den för med sig. Så sant så sant, behovet kan ingen ifrågasätta. Men, men … enligt konsulterna med Bo-Erik Ekström i spetsen riskerar det hela bli ett Katastrofalt Såsande och Slösande av Resurser.

Hela ideologin i reformen går ut på att hitta skalfördelar inom kommunsektorn. I den mån sånt kan uppnås är det nog genom regelrätta sammanslagningar av riktigt små kommuner.

Att däremot kräva samarbete i tjänsteproduktionen av riktigt stora städer som råkar vara grannar är för det mesta att hugga i sten ordentligt. Här riskerar man att rikta uppmärksamheten bort från den privata sektorn som kunde erbjuda verklig förnyelse - och istället konstruera lustiga samarbetsformer som står utanför direkt demokratiskt kontroll. Sådana har en tendens att börja leva ett eget liv. Någon grogrund för nyskapande och effektiva arbetsformer blir de knappast.

Om storlek leder till god ekonomi borde alltså Helsingfors vara den mest effektivt skötta staden i vårt land. Verkilgheten  stöder inte hypotesen! Här verkar istället skalnackdelar i form av byrokrati och tröghet.

Visst finns också inom huvudstadsregionen möjligheter till samarbete - speciellt inom svensk service. Men hur ska det hela administreras? Det är den springande punkten som ingen egentligen har vågat ta i hittils.

I analysen pekas det på att skalfördelar inom den privata sektorn uppnås inte genom själva enhetsstorleken, utan genom det arbete som görs före och efter en sammanslagning. Något som saboteras i kommunsammanslagningar genom de vanliga 5 års anställningsskyddet för det anställda.

Nä, effektivitet får man genom fungerande konkurrens, inte genom en snårskog av ogenomskinligt kommunsamarbete. Fötroendevalda har sällan den kompnetens som skulle krävas för att administrera sådana.

Mitt recept för huvudstadsregionen är att skapa en metropoladministration med eget direkt valt fullmäktige som har kompetens inom planerings- och trafikfrågor. Service i olika former bör i mån av möjlighet köpas av flere aktörer på en öppen marknad - helst utan att kommunägda enheter eller affärsverk deltar.