Blicken:Innovation-Utbildning-Ekonomi-Upphovsrätt-Politik och andra infall
I Love Vanda store



Dags för Robin Hood

DI tar upp den nya möjligheten att skattefritt donera sina dividender till välgörande ändamål i Sverige.

För att parafrasera broder Tuck i Disney-versionen av Robin Hood.

Hos oss i Finland har vi inte samma möjlighet. Naturligtvis blir frågan då - borde vi ha det?

Finansieringen av vår välfärd blir allt mer pressad. Skatteuttaget blir konkurrensutsatt i dagens globaliserade verklighet. Ett land med betydligt högre skattetryck än andra blir mindre intressant för investeringar och tappar snart arbetsplatser till förmån för länder med en smalare skattekil. SDP kan tala sig hur varma som helst om hur det inte finns utrymme för skattesänkningar. Jag tror att vi har bara två möjligheter: Att sänka skatterna nu så sakteliga eller vänta på kraschen och sänka sen. Problemet är naturligtvis att det gå bra för oss just nu. Då är det svårt att se att systemändringar bör ske.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir i Sverige. På röda korset tror man att dessa nya donationer inte kommer att kannibalisera de nuvarande - eftersom de donationer man nu får består av ett otal små summor. Nu antar man att det kommer till ganska få, men desto större donationer.

Alla sätt att lappa de finansieringshål som uppkommer när skatterna sänks måste utnyttjas. Skattefria donationer kan ge ett gott tillskott.

Vuxenutbildning lönar sig inte?

Enligt en artikel i Kauppalehti visar en färsk avhandling av Ulla Kruhse-Lehtonen att vuxenutbildning inte lönar sig. En yrkesutbildning som slutförts efter 30 års ålder ger ingen löneökning. En magisters- eller doktorsexamen vid vuxen ålder ger en marginell avkastning. Samhället bör därför satsa i första hand på ungdomsutbildning…

Ööh … utbildningens avkastning är alltså löneökningen man för efter utbildningen? Nå i viss mån borde väl mervärdet av utbildningen synas i lönen. Leder den nya utbildnngen inte till högre lön kanske det är si och så med hela utbildningens värde?

Andra tankegångar som om de inte slår knock-out direkt så åtminstone får mig att gå ned för räkning:

  • Utbildning vars mål är självutveckling är inte en investering utan konsumtion (och förtjänar alltså inte stöd)
  • Ungdomar får sig serverade  en uppfattning att man borde sträva efter utbildning på åtminstone yrkeshögskolenivå. Yrkesutbildning duger inte riktigt.
  • Undervisningministeriets målsättning med 70% utbildningplatser på yrkeshögskole- eller högskolenivå är överdimensionerad och har skadat yrkesutbildningen
  • Avkastningen på en högskoleutbildning har minskat med 30%

Det här måste smältas en stund. Punkten med att högskole/yrkeshögkole -platsernas antal är överdimensionerade kan jag nog skriva under. Om nästan alla ska ha hög utbildning så är den ju inte mera hög, utan normal. Det är som att sträva efter att alla bilister ska vara bättre än medeltalet som chaufförer…

Utbildningarnas fördelning måste motsvara samhällets behov, annars gör vi ett mycket dyrt misstag.