EVA rapport är intressant läsning. Den pejlar åsiktsförändrigar i samhället. I många fall kan den falla tillbaka på tidsserier ända till 1998 - ibland ännu längre. Intressant läsning är också de olika partiernas anhängare tänker. Grafen på sidan 56 är tex. intressant. Den säger att SFP:are är mest frisinnade efter de Gröna. Samtidigt stöder vi i mycket hög grad traditionella värden. I andra ändan av skalan har vi som väntat sannfinländare och KD tätt följda av centern.

Inom ekonomiskt politik i dess olika former verkar SFP.are däremot vare mer borgerligt sinnade, men inte gå fullt så långt som samlingspartiet.

Det verkar stöda den "tvådimensionella tokningen" som jag i gjorde i höblän på hösten: SFP befinner sig inom den ekonomiska politiken lite till höger om mitten. På den värdekonservativa/frisinnade axeln befinner sig SFP:are  på den frisinnade sidan.

Nå rapporten har 146-sidor, så få se om jag hinner genom allt i dessa kampanjtider =8-O 

On Wired:n mukaan melko korkealla tasolla:

“We wanted to see if he was living by his own recommendations and walking the walk,” said think tank president Drew Johnson.

Utility records show the Gore family paid an average monthly electric bill of about $1,200 last year for its 10,000-square-foot home.

The Gores used about 191,000 kilowatt hours in 2006, according to bills reviewed by The Associated Press. The typical Nashville household uses about 15,600 kilowatt-hours per year.

No - Goren puhemiehen mukaan sähköä ostetaan uusiutuvista lähteistä. Toisaalta OK, mutta …. Tässä on minusta silti huijauksen makua. Eli omaan  (tuhlailevaan) elämäntapaan ei tehdä minkäänlaisia muutoksia, mutta ostetaan vihreätä sähköä.  Kaikki eivät vain voi ostaa  vihreätä sähköä, sitä ei  tule riittämään. Vaaditaan siis myös  energiansäästöä. Kyseessä siis on selvä tapaus “viherpesusta”.

Suomessakin on keksitty hyvä ja ajankohtainen markkinointikikka: Eduskuntavaaliehdokkaille markkinoidaan vihreää sähköä - tietenkin niin että ostosopimuksen myötä saa nimensä näkyville. Hyvä yritys

Det är populärt att kritisera digitTV idag. Det finns mycket fog för kritiken. Är det populism att kritisera digiTV:n? Ja, egentligen är det det. Tåget gick för över ett år sedan då konsumenterna började köpa boxar i större mängder.

Vilka är dumheterna:

1. DigiTV såldes i tiderna till publiken på fel premisser. Det talades om bättre bildkvalitet och interaktiva tjänster. Tom. jag förstod bums när det berättades hur de interaktiva tjänsterna tänktes fungera - med en skilld internetuppkoppling, på den tiden i praktiken per modem. Hur det blev med bildkvaliteten vet vi också. Det riktiga skälet var att klara av distributionen av flere kanaler etervägen till ett överkomligt pris.
2. Inbesparingar var alltså skälet till digitaliseringen. För att göra det ännu billigare ska konsumenterna finansiera en del av inbesparingen genom att för köpa de ökända boxarna. Om det blir billigare att distribuera kanalerna digitalt, dela då ut boxarna gratis - med installation. Går ekonomin fortfarande ihop?
3. Val av teknik (1). För att låsa fast konsumenterna i nuvarande strukturer används inte satellitteknik.
4. Val av teknik (2). Vi har en standard som få andra använder. Elektronikjättarna är föga intresserade av att göra boxar för en så liten marknad.
5. Val av teknik (3). Vi ville vara pionjärer, men projektet drog ändå ut på tiden. Nu är HDTV med bättre bildupplösning starkt på kommande bland annat i USA och i Frankrike. Medan vi fortfarande håller på att köra in en redan föråldrad teknologi.
6. Val av teknik (4). Om vi hade väntat lite skulle alla ha sett att TV per internet (IPTV) kommer att vara framtidens teknologi. Gärna kunde den kombineras med HDTV. Det kräver bättre nätverk än vi har idag - helst fiber till hemmet. Genom statsstöd för nätverk till glesbygden kunde det vara möjligt att helt ersätta etersändningarna. Samtidigt skulle vi ha en oslagbar infrastruktur för morgondagens nätekonomi - distansarbete mm. Varför flytta på mnskor om det räcker med att flytta på information? Tala om inbesparingar i trafinkens CO2-utsläpp…
7. Centraldigiboxar förbjöds. Det för att möjliggöra de interaktiva tjänsterna - som alltså inte finns. Här kan man kanske ännu backa. Varför ska skolor och sjukhus ha en box vid varje ruta? I Vanda använder vi redan i skolorna över 100 k€ för boxar, pengar som kunde användas till annat

Men som sagt för sent att hoppa av. Digi-nätverket är som känt i utländska privata händer. Det ser man redan på att det inte finns svenska sidor hos Digita. “We deliver your content” … jo jag tackar jag.

En relaterad grej är ju bråket om rikssvensk TV i södra Finland. I kabelnätet kan man visserligen köpa “Nordic package” för 10€/mån, men den möjligheten tar slut vid ring III om inte tidigare. Nå IPTV kommer snart till räddningen här också. Welho erbjuder TV per bredband också utanför “kabelnätet” - inte varsomhelst, men kristallkulan förutspår ett snabt växande nät. Och visst, de har tom. svenska sidor
Puh det blev något av en digi-jeremiad, men jag kunde bara inte sluta.

 

Tack för en fin debatt på Björkhem igår. De sju kandidaterna på plats verkade vara på hugget. Frågorna var tuffa, men tack vare Astrid Nurmivaaras fina arbete var alla beredda. Vi hade nämligen fått frågorna i förväg - det kan jag rekommendera också alla andra debattarrangörer!

Visst var det tillräckligt svårt att formulera sig kort och konsist om så svåra frågor som klimatförändrigen och äldreomsorg ändå. På ett par minuter kan man helt enkelt inte behandla såna frågor på ett nyanserat sätt. 

Om många frågor är ju alla kandidater överens - vi ställer dock upp för samma parti. Ett exemple var frågan om vi borde få statsubventionerad rikssvensk TV i södra Finland. Här svarade alla kandidater ja.

Visst kunde det ha varit mera schwung på en mångpartidebatt, men å andra sidan var stämningen nu avspänd och de lokala partimedlemmarna kunde i fred loda de olika kandidaternas inställningar till frågor där det ändå finns skillnader. Antagligen behövs debatter av båda typerna.

Vad gäller mångpartidebatter verkar vi vara totalt ute i Vanda.  Tex. till Vantaan sanomats stora valdebatt hade kallats lokala "huvudkandidater" från "alla betydande partier" … alltså inte SFP, men nog tex. KD. Det är nog så jag nästan ångrar att jag anonserar i VS. Men finns det ingen annan betydande lokaltidning så vad gör man?

 

Min tröja matchar inredningen - jag på den nedre bilden

 

 

…kertoo Tapani Mäkinen blogissaan kauppalehdessä. Analyysiä ei viedä pidemmälle , enkä ole nähnyt McKinseyn raporttia johon viitataan (linkki olisi tietenkin aina kiva) mutta aavistelen että ainakin pari asiaa mättää:

• Osinkojen tuplaverotus
• Kokonaisveroaste kun otetaan vähennysmahdollisuudet huomioon.

Moni maa on viime vuodien aikana alentanut yritysverokantaansa - Suomi on jäänyt jälkeen. Ulkomaisten sijoitusten ennätysmatala taso viime vuonna - josta kirjoitin aikaisemmassa postissa (ruotsiksi) - samaan aikaan kun ulkomaiset investoinnit EU:hun kokonaisuudessaan on kasvussa indikoi että on aivan turhaa puhua mailman kilpailukykyisimmästä maasta.

Poliittisesti tilanne on tietenkin kiperä koska kaikissa veroissa (ehkä alv:ia lukuunottamatta) on alennuspaineita samaan aikaan kuin pitäisi löytää lisää rahaa kasvavan eläkeläisjoukon hyvinvoinnin kustannuksiin.

Kovat ajat ovat edessä. Onneksi suomalaiset aina pärjäävät parhaiten kriisien aikana. Hyvinä aikoina meillä sensijaan on tapana ajautua vaikeuksiin.

Sipoolaisilta saatiin selvä ei kansanäänestyksessä Helsingin alueliitoshankkeesta. Nyt ainakin yksi väite on kumottu. Se on että vain Sipoon ruotsinkieliset vastustavat liitosta. 65.5% äänestysaktiivisuuteen ja 93.2% vastustukseen ei nimittäin sipoon 40%:nen ruotsinkielinen väestö riitä.

Eli mitään “kielimuuria” ei ole olemassakaan!

Minua on keskutelupalstoilla häirinnyt eniten tuulettelu tyyppiä :”Nyt näytetään hurreille närhen munat”. Jos vastakkainasettelua on eri puolilla ollut sen tyyppi on jotakin muuta kuin ruotsinkieli vs suomenkieli. Relevantimpi vastakkainasettelu on ehkä maaseutu vs. kaupunki , pieni vs suuri tms.

Yleensäkin jos ruotsinkielinen on jotakin mieltä taustalla epäillään aina olevan kielipolitiikka. Suomenkieliset saavat vapaasti olla ihan mitä mieltä tahansa.

Yksi kysymys joka on tuottanut minulle suuria vastausvaikeuksia vaalikoneiden - juu/ei/vaarinhousut vaihtoehdoilla on kysymys lukukausimaksuista yliopistoissa. Eilen taas kysyttiin puhelimiste mielipidettä. Kakisteluni antoi varmaankin todella valtiomiesmäisen vaikutelman.

Vaikeuteni johtuu siitä että en pidä lukukausimaksuja EU:n ulkopuolisille opiskelijoille sinällään minkään ongelman ratkaisuna. Osana suurempaa remonttia jossa yliopistojen rahoitusta korotetaan merkittävästi maksut voisivat olla paikallaan - no niin, ehkä nyt osaan vastata sujuvammin seuraavalla kerralla, kun olen kirjannut ajatukset “paperille”.

Osana TKK/TAIK/Kauppis -innovaatioyliopistoremppaa on esitetty jopa rahoituksen tuplaamista, ja itsemäärämisoikeuden lisäämistä säätiömallin avulla. Ehkä lukukausimaksujen periminen olisi yksi itsemäärämisvaltaan kuuluvia päätöksistä? Jossakin olisi hyvä kokeilla mallia, ja missäpä mualla olisi näin hyvät mahdollisuudet? Riittääkö uuden yksikön vetovoima myös maksullisena? Jotenkin minusta tuntuu että tämän päätöksen kanssa on hyvä pitää jäitä hatussa. Toteutetaan ensin uusi yksikkö, korotetaan rahoitusta, ja katsotaan muutaman vuoden. Ei se toiminta ja vetovoimaisuus taikaiskusta yön yli muutu kun otetaan käyttöön uusi hallintomalli.

Jotenkin nimittäin en usko että yliopiston hallintomalli on niitä tärkeimpiä valintakriteerejä kun opiskelijat tai tutkijat miettivät yliopistovalintaansa. Eli ensin täytyy saada näyttöjä siitä että kyseessä todella on huippuyksikkö. Sitten voi miettiä maksullisuutta.

Paul Lillrank sammanfattar i sin kolumn i dagens höbla på sitt vanliga fräna sätt många av det tankar jag har tänkt om kombinationen klimathot&politik.

Allt är bra sålänge man kan komma överens om klara och entydiga beslut. Jag tänker på normer av typen : Att driva kolkraftverk med en totalverkningsgrad under xx% är förbjudet. Fine, återstår för ägaren av den typens kraftverk att antingen göra moderniseringsinvesteringar så att den nya normen uppfylls, eller köra ner verket. Detta beslut kan ägaren göra under den trygga förvissningen att samma normer kommer att gälla  hans kraftverk under de nästa 20 åren.

Men nu kommer "politiken" med i spelet. Man kommer överens om ett mål -20% utsläpp. So far so good. Istället för att sätta expertgrupper på jobb och ta reda på vilka sorts normer (av exemplets typ) som skulle ge önskat slutresultat ska nu nedskärningarna fördelas på "ett rättvist sätt som tar varje lands särförhållanden i beaktande". På svenska betyder det alltså att nedskärningskvoterna fördelas genom kohandel. Det betyder att industrin lever i osäkerhet. Då gör man inga investeringar. Åtminstone inte inom EU.

Jag ska försöka ge ett exempel som förklarar vad jag menar. Tänk dig att det finns en ny typs bilar som är mycket miljövänliga och energisnåla. Driften är nästan gratis jämfört med bensin. Men bilen är ganska dyr , 50000€ för att vara exakt, mot ca 20000€ för en motsvarande bensindriven bil. Du räknar och kommer fram till att du sparar tillräckligt på driftskostnaderna för att motivera köpet. Dessutom är den ju miljövänlig, så det känns bra. Nu kommer finansministern och säger att den nya biltypen innebär ett betydande skattebortfall på bensinskatten, så man måste kanske lägga på en ny typ av bruksskatt på ekobilen för att lappa finanserna. Skulle du nu köpa bilen? Kanske kommer skatten kanske inte. Du bestämmer dig för att vänta ett par år tills läget har klarnat och hoppas att din gamla "Slösanoff 3.5 turbo" håller ihop tills dess.

Industrin finner sig i samma sits som du.

 

Sossarnas valreklam har väckt en hel del diskussion … bra så. Min erfarenhet är att partierna skriker mest om det som det har dåligt samvete över. Ett bra exempel är från förra kommunalvalet i Vanda. Alla visste att skatteöret kommer att höjas. De som skrek högst om att skatterna inte ska höjas var samlingspartiet. Sossarna jomade om att servicen ska tryggas. I praktiken har det visat sig att de har skurit hårdast i servicen - med motiveringen att allt extra ska bort så att grundservicen kan tryggas.

Som en kommentar till dessa reklamer har jag gjort en egen version… ni kan själv dra era slutsatser vilka partiers politik de olika färgerna representerar

Bland det fånigaste jag har varit med inom politiken hittils: I yle:s partitent får Stefan W. frågan om SFP alltså stöder rika svenskspråkiga …. Ni vill ta bort arvsskatten och det gynnar ju euromässigt mest de rika eller hur … visst euromässigt är det säkert så …. den där Lilius talar väl svenska och är ganska rik …. har ni fått finansiering av Lilius … tycker ni han är sniken ….

Nä nu. Vi behöver väl inte vara av samma åsikt och tycka att allt som nån svenskspråkig gjort är rätt och riktigt. Om man vänder på steken så inser man snabbt att något är galet.: Våldtäktsmannen XX är ju finskspråkig eller hur … ni vill att Finland ska vara finskspråkigt eller hur … ni stöder alltså våldtäktsmän?

**************************************************
Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag läste Presso: “Vitlök och stark ost håller Vampyrer och Vanhanen borta” -citeras Susan K. Bra - jag tycker om båda, så jag har väl mitt på det torra

Nu gäller det ännu att hitta på vilka talismaner som håller de andra partierna borta. Viktigast skulle det vara att hitta något som driver ut sossarna. Månne det hjälper att dricka tillräckling mycket “Blå ängel” för att driva ut Feldt-Ranta?

Vad skulle månne hjälpa mot det gröna? Några knappar kärnkrafts-strålande Am-241 knappar från  rökdetektorn? Eller borde det vara några uran-pellets? Kanske lite torv från en skyddad mosse, plockad under fullmåne?

***************************************************
Nåja, dags att sticka ut och sälja mig på stan

Vill de största partierna enligt Taloussanomat ha.  Jag tycker själva frågeställningen är fånig. Problemet är att det finns lite  kvinnor i  företagens ledningsgrupper  - det är därifrån  styrelseledamöter rekryteras.  Se till att få  flere kvinnor upp i ledningsgrupperna så kommer de nog med i  styrelserna så småningom. Överhuvudtaget tycker jag att kvottänkande känns mycket främmande för affärsvärlden.

Flere skribenter har noterat en gradvis förändring i rekryteringspolitiken till storbolagens styrelser.  Borta är “bästa broder” -nätverken. Nu är det olika sorters erfarenhet och kunnande som gäller. Det bådar gott också för kvinnorna.

Nå nu får jag väl “feedback” igen. Eftersom jag är karl så får jag inte säga sånthänt, då är jag chauvinist…

Olen iloinen siitä että ns innovaatioyliopisto näyttää sittenkin toteutuvan. Kuten Ilkka Lampi blogissaan toteaa ei pelkkä suuruuden ekonomia takaa huippuyksikön muodostumista. Näen kuitenkin että esillä olevassa esityksessä on paljon hyvää:

1. Yliopistot kärsivät liiasta byrokratiasta. Nyt esitetty säätiömalli antaa enemmän liikkumavaraa ja itsenäisyyttä. Parasta on jos saamme poliitikot pysymään kaukana yliopistoista. Kun poliitikot iskevät lusikkansa soppaan tulee lisämausteeksi kaikkea sopimatonta, kuten aluepolitiikkaa.
2. Yliopistot ovat alirahoitettuja.MIT:hin verrataan usein, sen vuosibudjetti on n. 1 miljardia € … kutakuinkin saman verran kuin summa jolla valtiosuoraan rahoittaa koko Suomen yliopistoverkostoa. Säätiömalli antaa oletta että samalla toteutuu lahjoitusten verovähennysoikeus. Tällöin yliopistot voivat vähitellen siirtyä rahoittamaan toimintaansa säätiön tuotoilla kuten esim. MIT tekee. Tähän menee tietenkin vuosikymmeniä
3. Yliopistot satsaavat liikaa määrään eikä laatuun. Rahoitus riippuu tuotettujen tutkintojen määrästä - laadulla ei niin väliä. Jos saadaan rahoitus irroitettua tutkintomäärästä alkaa ehkä taas laatu kiinnostaa.

Kaiken kaikkiaan on nyt paljon hyvää ilmassa, ei kannata torpata aloitetta …. vielä.

Kenneth Nyman alias Kentsu99 från Vasa håller på att bli riktigt berömd - åtminstone i blogosfären. Schizoblog har tom. gjort en “Free Kentsu99″ - banner att lägga upp på nätsidor. Kentsu99 har laddat upp en hel del videor med finländska artister på Youtube, men anser själv att han gör dem en tjänst. Det tycker inte Copyright, informations- och anti-piratcentret som har skickat honom ett brev och hotar med straffrättsliga påföljder. Kentsu99 lovar plocka ner alla videor som artisten själv vill ha bort:

Nå dethär kan bli en intressant fajt, är det här olagligt eller inte - och är det egentligen nyttigt för artisterna att få gratis reklam som Nyman säger? Kanske Nyman egentligen borde ta betalt för sina tjänster

Jag läste med intresse artikeln om hur miljövänligt det egentligen är att köra med E85 (85% etanol, 15% bensin) i senaste Tekniikan Mailma (4/2007). Den testade bilen var Saab 9-5 2.0T biopower - antagligen en av de mest avancerade på marknaden. Samma bil kan köras också med normal bensin, så det går lätt att jämföra.

 Visst sparar man CO2-utsläpp , men vid kallstart vid -7C var utsläppen av annat otyg hårresande.

• CO 10.74 g/km mot 4.78 i bensindrift.
• HC (kolväten) 3.66 g/km mot 0.51 i bensindrift
• Aldehyder 136.7 mg/km mot 5.6 i bensindrift

Alltså sparar man CO2, men i övrigt är lösningen allt annat än miljövänlig. Jag kan lugnt hålla med killarna i TM - blanda några % etanol i bensinen är OK, men E85 som används i Sverige är nog inte nån god idé.

Vi mänskor tycks ha en förmåga ett tänka på en sak åt gången. Idag är det CO2 som gäller.

Som jag sagt tidigare - vill vi dra ner CO2-utsläppen från trafiken så snabbt som möjligt så borde:

1. Bilskatten sänkas så att bilarna förnyas
2. Ta bort "dieselskatten" så att folk köper också småbilar med snåla dieselmotorer

Jag snubblade över Amnestys irrepressible.info som motarbetar nätsensur. Eftersom jag är emot allt vad nätsensur heter lade jag upp deras gröna “inforuta” som visar sensurerat material. Antagligen är lite sen eftersom redan 62208 hade hunnit göra det före mej…..

Technorati Tags: digitalities

Juhani Väkiparta kirjoittaa (kuten yleensäkin) viisaita asioita motivaatiotekijöistä teknobeduiini-blogissaan. Motivaatiota on tänään vaikea “ostaa” rahalla. Palkan pitää olla riittävällä tasolla jotta siitä ei muodostu demotivoivaa tekijää. Tästä on olemassa myös tutkimustuloksia.

Jotta työhön panostaisi kaikkensa pitää tehtävän tuntua mielekkäältä. Muuten on vaikea pitää intoa yllä.
Tämä on kai puhdasta Maslow:ia. Kun rahaa on riittävästi lisäraha ei anna mitään tyydytystä. Lisäarvoa saadaan esimerkiksi sosiaalisesta yhteiskuuluvuudesta ja muiden kunnioituksesta (statuksesta). Nämä lienevät päädraivereita esimerkiksi monen vapaaehtoisen opens-source softanikkarin suuren panostuksen takana.

Äkää kertoko pomolleni, mutta omalla kohdallani lisäraha menetti merkityksensä jo monta vuotta sitten. Energia tulee todellakin tunteesta että tekee jotakin tärkeää, jota arvostetaan … ehkäpä jopa teen “hyvää”. Tämä “hyväntekeminen” on varmaankin myös viimeaikoina alkaneen poliittisen aktiviteettini takana. Varmaa on ainakin ettei rahalla ole mitään tekemistä sen kanssa.

Poliitikoksi ei kaikesta huolimatta (vaikka näin vaalien alla on vaikea uskoa) ole kovin kovaa tunkua. Ehkä tämä johtuu siitä että tuo arvostuspuoli on aika heikoilla….

Technorati Tags: innovaatio

Det är ett faktum. När man planerar teknik ska man räkna med det. Det har talats en del om hur mycket el det går åt till apparater som står på stand-by. Cirka ett atomkraftverk har någon räknat ut. Ett nytt tillägg kommer från alla digiboxar - flere miljoner stycken - som naturligtvis står på standby mest hela tiden. De, som många andra apparater, har ju ingen strömbrytare.

Varför kan ni ninte böja er ner och dra ut stöpseln? Undrar miljökämparna. Be real - svarar jag. Det finns ett oerhört tröghtesmoment här. Ska man faktiskt böja sig ner för att spara några fnuttiga cent?

För att individuella konsumenter faktiskt ska spara el måste man göra det enkelt för dem att spara. Egentligen räcker det inte med att kräva strömbrytare i alla apparater. Du borde egentligen bara trycka på en knapp för att stänga av alla grunkor som behövs. Jag ska illustrera det hela med hur det ser ut runt datorn jag skriver detta på - och komma med en teknisk lösning - man är ju dock ingenjör .

Nå själva datorn är en laptop med en separat laddare. Den sitter permant kopplad till nätet. Eftersom hårddisken är ganska liten, och jag tar en hel del bilder, finns det en extern hårddisk  med en egen strömkälla som är permanent på. För att kommunicera med den och med de andra datorerna i hemmet finns det en ethernet-bytta  med en egen strömkälla som är permanent på. Sen behövs det en scanner för att mata in bilder och text  som - ja du gissar väl - saknar en strömbrytare, så den är permanent på.  Det enda som egentligen är OK är Samsung färglasern som faktisk har en strömbrytare - hyvens Samsung!

Nå datorutrustningen som krävs för att komma åt bloggen tar ju inte slut här. I rummer bredvid finns en ethernet/wlan- basstation med en egen strömkälla som är permanent på. Den i sin tur är kopplad till en ethernet/Homepna-brygga som kan prata med husnätet. Den har givetvis en egen strömkälla som är permanent på. Sen behöver vi inte alls gå ner i vardagsrummet för att kolla underhållningselektroniken som finns där …. plus alla mobillladdare som sitter i väggen hela tiden.

Nu börjar jag känna mig som om jag personligen skulle stå för cirka hälften av all elförbrukning i Finland…. nå läget är inte fullt så illa:

 I mitt datorhelvete är alla elsladdar kopplade till en fördelardosa med inbyggd strömbrytare. Med ett tryck slockar alla apparater på en gång. Rekommenderas!

En mera slutgiltigt  lösning skulle vara att kräva att alla dessa olika burkar skulle klara sig utan en separat strömkälla:

1. Tar strömmen från USB-kopplingen på datorn. Köp bara burkar som tar strömmen direkt från datorn. När datorn stängs av följer burkarna med.
2. Har en standardiserad strömkontaktdon för tex. 3.3V. Dessutom har de en utgång för att koppla vidare till nästa burk. Då klarar sig alla dessa burkar som nuförtiden bildar en riklig flora under datorborden med en gemensam strömkälla. Vad jag förstår borde alla vinna. Boxförsäljaren kan lura kunder och sälja sin box billigare utan strömkälla. Kunden slipper sladdhelvetet när han klarar sig med en strömkälla. Elförbrukningen minskar.

Nå enda möjligheten att komma fram till #2 är genom att standardisera kontaktdon&strömförsörjning - minst på EU-nivå.

Vanhasen kannanotto sitovia yksipuolisia päästövähennyksiä vastaan paljastaa keskustan vihreyden syvimmän olemuksen.

Keskustalle biointoilu sopii tasan niin kauan kuin se tuo lisää tukieuroja ja työpaikkoja maalle - keskustan perinteiselle kannatusalueille. Varsinaisen luontoystävällisyyden kanssa ei sitten ole niin väliä. Onhan moni väittänyt että pelloilla öljy- yms kasvien avulla tuotettu bioetanoli ei vähennä CO2- päästöjä eivätkä öljyriippuvuutta. Mutta ei sillä väliä - tärkeintä on päästä alkuun, kyllä se sitten teknoligiakehityksen avulla tehostuu - kuuluu keskustan vastaus.

Nyt esitetään toimenpiteitä jotka todellä vähentäisivät CO2-päästöjä - mutta eivät näkyisi maaseudulla. Ei sovi - kilpailukyky kärsii on silloin vastaus. Pahinta voi kuitenkin olla että uudet ehdotukset vievät huomiota pois pelto-bioinnolta.

Ymmärrän kyllä huolen, jos Kiinaa ja Intiaa ei saada mukaan CO2-talkoisiin on herttaisen yhdentekevää miten säästämme. Kiinassa rakennettiin pelkästään viime vuonna hiilivoimaa yhtä paljon kun Englannissa on käytössä. Suomen säästöt kuittaantuvat Kiinalaisilla lisäpäästöillä muutamassa viikossa.

Jonkun on kuitenkin avattava pajazzo. Esitetty 20% päästöleikaus on kova pala. Kunhan ei taas sekoiteta peliä päästökauppa sekoiluilla johon on lisätty aimo annos politikointia mausteeksi. Kannatan mieluummin absoluuttisia sännöskiä malliin : Hiilivoimalat joiden hyötysuhde on alle xx% ovat kiellettyjä.

Vallöftena verkar ha kommit i full gallopp. Alla talar om hur många miljader som ska användas för det och det goda ändamålet. Finansministeriet igen räknar ut att det inte finns något att dela ut.
Själv har jag lite svårt med det där med vallöften. Hur kan man lova något när man inte vet hur ekonomin kommer att utvecklas? På sin höjd kan man kanske säga:” Jag prioriterar inkomstkattesänkningar”. Sen går man framåt år för år - och lättar skatten så småningom.

Speciellt illa till mods blir jag av pensionsretoriken. Vissa kandidater går och lovar pensionärerna guld och gröna skogar. Indexet ska rättas till - 50/50 indexet tillbaka. Skatterna ska lättas.

Jag håller med om att skatterna borde vara lika tunga för pensionärerna som löntagarna. Folkpensionen borde definitivt höjas. Men att ta tillbaka 50/50 -indexet kan jag inte lova. För jag vet bombsäkert att det inte kommer att ske. Fakta talar ett annat språk. År 2030 har vi 600000 fler pensionärer. De som arbetar är 300000 färre. Pensionsvillkoren kommer snarare att bli ännu sämre. Jag skulle tippa att jag själv får gå i pension vid 70 år (det blir 2031). Hur hög blir pensionen? Jag vet inte, men knappast så hög som den 45% av lönen som är genomsnittet nu. Ett bättre index nu betyder att min egen pensionsålder stiger!

Men är inte pengarna fonderade -undrar många? Jo, visst finns det fonderade pengar. Men största delen av pensionerna kommer direkt från pensionsförsäkringsavgifterna som löntagarna betalar idag. Alltså de som nu arbetar. Alla under 53 år som jobbar betalar 4.3% av lönen i avgift. De som nu arbetar betalar alltså en hög avgift för att finansiera en förmån som de inte själva kommer att kunna njuta av i samma mån.

Hur kan jag tala om att sänka skatterna om vi inte har råd att höja pensionerna? Inkomstskatterna har egentligen ingenting med pensionssystemet att göra. De skatterna går till staten eller kommunen. Pensionerna finansieras genom PF-avgiften (löntagaren betalar 4.3% och arbetsgivaren ca 16.7% av lönesumman). Den ska inte sänkas. Antagligen måste den småningom höjas.

Det hela går ihop om vi får fler att arbeta - högre sysselsättningsgrad och lämpligt mycket immigration - och ekonomin växer. Sänkta skatter gynnar ekonomiskt tillväxt. Sänkta inkomstskatter är därför en indirekt överföring från statens kassa till pensionssystemet.

En viktig pusselbit är också vad man gör med de fonderade medlen. Vilken avkastning får vi på pengarna? Redan en ökning med 1-2% på den genomsnittsliga avkastningen skulle förändra läget betydligt. Med högre avkastning följer dock vanligtvis högre risk. Jag tror att vi får lov att tåla en högre risknivå!

Av ett sammanträffande ser jag två nyheter nästan samtidigt. Det uppstår en dialog…..

Den länge väntade raporten från finansministeriet om rörelseutrymmet i Finlands offentliga ekonomi har publicerats. Som väntat konstaterar raporten som av många har ansetts vara ett beställningarbete av sossarna att det egentligen inte finns möjligheter till skattesänkningar. Tvärtom kommer den offentliga eknomins överskott vara 2 miljader mindre än det “hållbara” minimit vid decennieskiftet.

Den arbetsföra befolkningen såväl som arbetskraften börjar minska under de närmaste åren. Under ett par följande årtionden beräknas den arbetsföra befolkningen minska till antalet med över 300 000 personer samtidigt som antalet 65 år fyllda antas öka med nästan 600 000. Vår offentliga ekonomi står inför en stor utmaning. De offentliga pensions-, vård- och omsorgsutgifterna ökar då befolkningen åldras, och ökningen av skatteinkomsterna avtar samtidigt då arbetsinsatsen minskar och tillväxten av totalproduktionen avmattas..

Samtidigt kommer Finlands bank med siffror som säger att de utländska investeringarna till Finland har minskat till rekordlåg nivå år 2006, ner från 3.2 miljarder år 2005 till 2.1 miljarder. Samtidigt har de utländska investeringarna till EU som helhet ökat med 32%.

Finansministeriet säger också att tillväxten begränsas av tillgången till arbetskraft och kapital. Som vi ser lyckas vi inte idag locka till oss utländsk kapital, trots att Finland alltså ska vara världens konkurrenskraftigaste land. Att lämna skatterna på dagens nivå kommer inte att öka Finlands dragningskraft när andra länder sänker sina skatter. En hög skatteprocent är knappast heller bra om vi vill locka till oss utländsk arbetskraft - åtminstone av den sorten som kan välja var den vill arbeta.

Den enda möjligheten att klara sig är att vända på steken. Sänk skatterna och lita på att den ekonomiska tillväxten blir snabbare än de 2.4% som ministeriet räknat med.