Kauppalehti har lyft upp ränteavdragens inverkan på bostadspriserna. I beskattningen för år 2005 kunde en fyrabarns familj dra av  maximalt  3600€.  Så långt låter det ju fint  boendet stöds  och familjerna har råd att köpa tillräckligt stora bostäder eller hur. Men djävulen gömmer sig i detaljerna! Vem är det egentligen som får de 3 miljarder € per år som avdraget kostar?

När du får ränteavdrag har du råd att ta ett större lån - banken tar en skiva av stödet. Både du och grannen får stöd, men attraktiva objekt finns det ett begränsat antal av. Priset stiger. Det finns tex. bara så-och-så många egnahemshus med strandutsikt i Esbo.  Låt oss säga att 5% av familjerna har råd att köpa ett sånt hus utan stödet. Med stödet har denna 5% råd att betala mera för det attraktiva läget, alltså stiger priserna - men det är samma mänskor som har råd att köpa de fina husen. När priserna stiger tar bostadsförmedlaren en skiva av stödet.

Priserna på marknaden går alltså upp. Byggbolaget kan ta en fetare marginal. Tomtpriserna går också upp och markägaren får bra betalt. Dessutom verkar ju priserna stiga hela tiden - bäst att vänta lite med att sälja marken. Här finns ett av de verkliga skälen till dyra bostadspriser i huvudstadsregionen - inte Sibbos “språkmur”.
Det finns alttså en hel del andra fickor som stödet hamnar i. Fick familjen ett större hus med hjälp av stödet?

Stödet till gamla lån kan man inte rucka på utan att begå orättvisor. Men det är på sin plats att granska ränteavdraget kritiskt.

…var en intressant upplevelse. Visst är det ju i princip ungefär som en kommunal nämnd, men det ger en viss "reset" att börja mötet med att höra herrens ord…

Förutom att ärendena är annorlunda - "Ska vi anhålla om 2 eller 3k€ understöd till vänförsamlingen i Afrika" - så svävar det en annan känsla över det hela. Vi är ju alla "goda" mänskor här, vi kan väl inte vara av olika åsikt? Om alla borde vara av samma åsikt så behövs det väl egentligen bara en mänska.

I en kommunal nämnd är det helt OK att ha olika åsikter, debattera häftigt och avgöra saken med omröstning. Det hör liksom till systemet, man väntar sig det.

Det kan bli en svår balansgång ibland - tror jag. Det bästa är som känt det godas värsta fiende. Jag har på känn att jag har intressanta tider framför mig (den gamla kinesiska förbannelsen).

COSS:n Mikko Puhakka ja EFFI:n Ville Oksanen kävivät eilen lobbamassa seuraavaan hallitusohjelmaan kirjauksia avoimen lähdekoodin ja avointen tiedostoformaattien suosimisesta. Astrid Thors ja minä otimme miehet vastaan pikkuparlamentissa ja juttu luisti hyvin …. No minua ei tässä asiassa tarvitse paljon lobata. Minusta on varsin selvää että varsinkin valtionhallinossa on paljon voitettavaa suosimalla avointa lähdekoodia ja varsinkin avoimia tiedostoformaatteja. Lupaavaa on sensijaan että lobbausryhmän mukaan positiivista ääntelyä kuuluu jo useammasta puolueesta.

Luulen että on kaksi syytä miksi avoimet lähdekoodit eivät ole ottaneet tuulta alleen:

• Ei ole ollut luotettavan tuntuisia toimittajia ja tukipalveluja saatavilla (korjaantumassa)
• Hallinnossa olevia juristeja on ollut helppo pelotella erilaisilla huhuilla epäselvyyksistä: Firma X on haastanut Firman Y oikeuteen ohjelmistopatenttien loukauksesta … Näissä avoimissa lähdekoodeissa on jotakin hämärää, parasta pysyä kaukana.

Kyllä tämä tästä vielä kuntoon saadaan. Minullea on tutina että tästä vielä tulee uusi menestystarina Suomelle. Avointa lähdekoodia tukeville yrityksille tulee vielä suuret markkinat.