Blicken:Innovation-Utbildning-Ekonomi-Upphovsrätt-Politik och andra infall
I Love Vanda store



FLOSS räddar Lissabon-processen?

Enligt en färsk EU-studie kan öppen programvara (FLOSS =Free/Libre/Open Source Software) vara en konkurrensfördel för Europa, tom. till en sån grad att Lissabon-processen räddas…. I Europa har vi nämligen en oproportionellt stor andel programutvecklare som sysslar med FLOSS.

Floss - program har enligt studien hittils skapats till ett värde av 12 miljarder €- något som inte syns i BNP. FLOSS skapar också mera IT-jobb. Bara 10% av programmerna är anställda av klassiska programvaruföretag, med 70% är anställda av användarföretag. Dessa 70% är mer och mer sysselsatta med tjänster relaterade till FLOSS. Rekommendationerna är alltså entydiga -fram för öppen softa och bort med allt vad hinder heter.

Några rekommendationer är:

  • Se till att FLOSS inte straffas i FoU-finansiering  - här är vi ju annars världsbäst, hur är det egentligen ställt med den här saken?Tekes vrkar ha fattat galoppen och har ett open source program.
  • Se till att lära elever och studeranden färdigheter och inte specifika program - det leder bara till att en programleverantör har fördelar
  • Skapa skatteavdrag för FLOSS , se dem som allmännyttiga donationer. Här finns det som tjänt mycket att göra i Finland.
Det är det minsta vi kan göra i Finland- Linux hemland

Universitetens organisationsform

Har varit föremål för utredningsmännens Niilo Jääskinens och Jorma Rantanens utredning. De anser det befogat att universiteten skulle få utvidgad självstyrelse och vara rättspersoner som kan göra egna övernskommelser och i huvudsak styra sin egen ekonomi - dock så att staten står för grundfinansieringen. Fonderingsrätten som nu finns bara för ÅA och HU skulle gälla alla universitet.

Vidare föreslår utredning en starkare självständig styrelse med också utomstående medlemmar. Utredningsmänne ser problem i det nuvarande systemet. Det blir inga klara förmansförhållanden mellan rektorerna och professorerna. Här kan skönjas små meningsskiljaktigheter mellan utredningsmännen …. men båda betonar hur univeristetets personal fortsättningsvis skulle ha medlemmar eller inflytande över styrelsen.

En konstig detalj fastnar i ögonen: Utredningsmännen har inte ansett det vara befogat att undersöka organisationsmodeller där själva universitetsverksamheten är organiserad som ett aktiebolag eller en fond - som tex Chalmers i Sverige.

Det svävar en viss tjänstemannaförsiktighet över utredningen - men visst verkar den gå åt rätt håll.