Enligt HS har Enestam uttalat sig skeptiskt om möjligheterna att ta ett beslut om ett sjätte kärnkrafverk före 2009, då man vet hur det går efter 2012 då Kyoto-avtalet löper ut.

Hittils har energibehovet ökat stadigt, och det bästa sättet att på kort sikt minska CO2-utsläppen är kärnkraft - på längre sikt kan vi sedan förlita oss på solkraft och väte-ekonomi.

Låt industrin räkna ut om det lönar sig att investera eller inte - det är en av dess kärnkompetenser!

Vantaan Sanomien Risto Hietanen päästelee taas täysillä 31.12 numerossa. Hänen mielestään nyt ei eduskuntavaalien takia päästä puhumaan oikeista asioista  vaan tyydytään kuntarajojen hienosäätöön. Kantona kaskessa ovat “valtapoteromiehet” jotka tarttuvat pieniin ongelmiin.

En oikein löydä perusteluja Hietasen suuruuden ihannoinnille hänen kirjoituksistaan. Mitkä asiat oikeasti paranevat kuntaliitoksilla?

No minä sanon ainkain suoraan oman mielipiteeni, minullahan ei ole mitään omaa valtapoteroa mihin kaivautua: Nykyisetkin kunnat ovat jo liian isoja. Jos muutoksia tehdään, niin ne pitäisi pilkkoa pienemmiksi. 40-80 tuhatta asukasta on hyvä koko nykyisellä hallintomallilla. Suuremmissa kaupungeissa valtaa karkaa valtuutetuilta virkakoneistoon ja hämäriin kabinetteihin.

Pääkaupunkiseutu tarvitsee kuitenkin selvästi koordinaatiota useissa asioissa, kaupunkisuunnittelu on yksi niistä. Jotta tämä taso saadaan myös toimimaan hyvin tarvitaan toinen hallintotaso, mielellään myös suoralla kansanvaalilla valittava metropoliparlamentti.

Mats Hilli skriver i Unga Sossars Valblog att Sibbo är en språkfråga för SFP. Ursäkta, men jag förstår inte logiken:

Sibbo är en livsviktig språkpolitisk fråga för SFP som man inte har råd att förlora. Blir Sibbo mindre, blir SFP:s representation i kommunens beslutande organ också mindre.

Om Hesa får sin “beskärda del” av Sibbo förblir väl “RestSibbo” minst lika svenskt som förut vad jag förstår. Nu planerar Sibbo däremot bostäder för upp emot 40-tusen nya invånare. Inflyttningen leder oundvikligen till att SFP:s ställning i kommunen blir svagare. Dessa planer stöds också vad jag vet av lokala SFP:are.

En tanke infinner sig: Om språkfrågor är totalt oviktiga, eller rent av löjliga, varför behövs då egentligen ett skillt FSD?

Dagens Kauppalehti tar upp hur politiker blandar sig i näringslivets händelser både i ledaren och tillbakablicken på det gångna året.

I tillbakablicken är det naturligtvis Fortum och elpriserna som var på tapeten under senhösten. I Ledaren konstareras att det skriks mycket om höga elpriser. Ändå var kosnumentpriset på el i juli 42% högre i Sverige än i Finland. Efter det har priserna stigit 6% hos oss mot 14% i Sverige allt enligt Eurostats statistik. Faktum är att det köpkraftskorrigerade elpriset för konsumenter är nästbilligast av EU-länderna i Finland - och billigast för industrin.

Jag tycker att det tyder på en välfungerande marknad.

I ledaren skrivs det om hur svårt det verkar vara att åstadkomma en öppen elmarknad i EU. De stora medlemsländerna - främst Tyskland och Frankrike bromsar. Den franska protektionismen är välkänd. I det långa loppet är det illa för ekonomin och landet när politiker börjar blanda sig i näringslivets händelser, ofta med protektionistiska och/eller populistiska förtecken.

Företagen strävar efter effektivitet och maximerad vinst. Om politiker strävar åt ett annat håll är det alltså per definition inte effektivitet eller vinst det strävar efter. I praktiken leder det till att behövliga åtgärder skjuts upp - och kraschen blir desto hårdare.

Det goda med Fortum-showen i Finland var ju att minister Pekkarinen aldrig egentligen ingrep - han gav bara sken av att göra det.

Jag hoppas att finska politiker också framledes har vett att hålla nyporna borta från näringslivet.

European Environment Agency:s färska rapport “Urban sprawl in Europe” ger en ny infallsvinkel i frågan om Helsingfors skall växa eller inte. Rapporten visar att många av miljöproblemen i Europa beror på att städerna tillåts  breda ut sig utan hejd. Till ytan stora städer leder till ökad energiförbrukning och ökade trafikproblem.

I en tätt byggd stad kostar transporten mindre än i en glest byggd stad. Skillnaden kan vara flere % av BNP. I en gles stad åker invånarna bil och sitter i köer. I en till ytan stor stad är investeringarna i infrastruktur dyrare. I en tätt byggd stad åker invånarna med allmänna fortskaffningsmedel, använder mindre energi och genererar mindre föroreringar som leder till astma och andra sjukdomar. Till ytan stora städer delas med tiden upp i rika och fattiga områden. Välsituerade barnfamiljer som har råd med ett stort hus och flera bilar bor längre ut i gröna förstäder medan centrum förslummas - låter det bekant?

München och Stockholm lyfts fram som exempel på städer där man aktiva åtgärder framgångsrikt har hibdrat staden från att breda ut sig. Helsingfors (-området) placerar sig däremot redan nu på mindre smickrande platser i datatabellerna.

För att få en konkurrenskraftig metropol måste Helsingfors få växa har det hett. Den nya rapporten säger något helt annat. Helsingfors får inte tillåtas breda ut sig om vi vill vara konkurrenskraftiga. Tänk alltså om - satsa på tätt och högt byggande och högklassiga allmänna kommunikationsmedel.

En snabb bläddring i höblän , jahajaha tonåringar kört av vägen en död … snabbt vidare. En stund senare vet en nedstämd tonåring vid morgonmålsbordet berätta att det är J som är död.

Reaktioner: Vilken tur att det inte var en av våra ungar som satt i bilen … Körundervisningen borde nog vara längre - vi har visst en av de lägsta antalen obligatoriska körtimmar i världen.
Efter en stund: Det är de vardagliga sakerna som är farliga, inte al-Quaida eller kärnvapen.

När jag går mot jobbet är himlen klar och frosten ligger på marken. Livet fortsätter sin gilla gång för oss andra.

Nyt kun Helsinki on avannut pajazzon muutkin haluavan pelata kuntarajapokeria. Kerava haluaa nyt myös oman osuutensa Sipoosta. Vantaan kanssa halutaan sentään neuvotella rajansiirroista. Eri kuntien alfa-urokset tömistävät rintaansa reviirejään vahtien ja karjuvat ilmoille kasvuhalujaan. Tilanne muistuttaa enemmän paviaanilauman kuin sivistyneiden ihmisten käytöstä. No, toki paviaanilaumakin on luonnossa hyvin menestynyt järjestäytymismuoto. Moni meistä on Korkeasaaressa naureskellut paviaanilauman johtajan "Repen" käytökselle. Luonnossa elävälle paviaanilaumalle on elintärkeää että laumassa on riittävän vahva uros joka pystyy pitämään puoliaan pensaikoissa pentuja vaanivia kissapetoja vastaan. Siksi Repen pitää saada parhaat palat ruuasta. Samaa logikkaa käytetään Helsingissäkin. Vain "Hesa" on tarpeeksi vahva pitämään puoliaan Aasian taloustiikereitä vastaan. Siksi Hesan pitää saada parhaat rakennusmaat jotta se pysyisi vahvana. Paviaanikunkun tavoin Hesa ei oikein suvaitse lähistöllä lihaksiaan pullistelevia nuorempia uroksia, Espoota ja Vantaata. Tasaisin välein näitä pitää kurittaa jotta ne muistavat kuka on lauman kunkku. Espoosta ja Vantaasta on kuitenkin viime aikoina kasvanut niin vantterat uroot että Hesaa jo pelottaa käydä niiden kimppuun. Siksi Hesa näytösluontoisesti löylyttää liian lähelle uskaltautuvaa nuorempaa Sipoota ja ottaa siltä parhaat makupalat pois. Repen käytös on paikallaan savannilla. Korkeasaaressa se on ongelma. Valtuustosalissa Repen matkiminen on jo naurettavaa. Minusta koko peli kannattaisi nyt viheltää poikki ja siirtyä rakentavampien yhteistyöneuvottelujen pariin!

 

 

 

Blicken tar nu en välbehövlig julsemester! 

Blicken viettää nyt hyvinansaittua joululomaa! 

…sitä pienet perässä.

Kerava haluaa nyt myös oman osuutensa Sipoosta. Vantaan kanssa halutaan sentään neuvotella rajansiirroista.

Nyt kun Hesa on avannut pajazzon muutkin haluavan pelata kuntarajapokeria. Eri kuntien alfa-urokset tömistävät rintaansa reviirejään vahtien ja vakuuttaavat kasvuhalujaan.

Minusta koko peli kannattaisi nyt viheltää poikki ja siirtyä rakentavampien yhteistyöneuvottelujen pariin!
Näåit irti Västerkullasta-adressissa on muutin jo 560 nimeä. Allekirjoita sinäkin!

… valistaa meitä opetushallitus. Järkeen käy. Kun hallitavana on vain muutama kuolu ei pääse mopo karkaamaan. Vantaallakin on >70 koulua. Pidä ne nyt sitten kaikki kirkkaana mielessä (nimim. yrittänyt).

Kun näitä skaalaetuja jatkuvasti peräänkuulutetaan, niin olisi jo uskottavuuden takia hyvä jos joskus löytyisi edes joku tutkimus joka osoittaa että miljoonakaupunki on jollakin tavalla tehokkain asumismuoto … Saattaa johtua selsktiivisestä muististani, mutta kaikki tähän asti kuulemani tutkimukset sanovat jotakin muuta.

Enligt DN blir invandringen rekordstor i Sverige i år - nettoinvandrinegn  blir 52-tusen. Samtidigt står alltså invandringen för största delen av befolkningsökningen på 67-tusen.

Stefan Wallin har talat om att det skulle behöva 100-tusen invandrare i Finland , det var tydligen frågan om en tidsperiod på 10 år, alltså 10-tusen per år.

Jag började fundera på hur mycket invandring vi egentligen har idag, jag har hört olika siffror. Bara att kolla upp på statistikcentralen alltså. Senaste data är för år 2005:

• Inflyttning 21355
• Utflyttning 12369
• Nettoinvandring 8986 , upp från 6677 år 2004

Ska vi hålla oss under 10-tusen per år får vi nog börja bromsa ganska hårt snart ….
Den största ökningen per år av utkländska medborgare finns bland esterna- upp med ca 1500 på ett år, annars är det ganksa diffust. Gruppen “övriga” ökar mest med över 2000 st. Detta alltså i motsats till Sverige - igen enligt DN- där ökningen nu består av europeer.

Ska vi ha nytta av invandring måste vi nog börja med att se till våra inställningar och fördomar. Det lär vara näst intill omöjligt att få ett jobb om man inte kan nästan perfekt finska. Var finns alla de här engelskakunskaperna som finländarna så hastigt griper till när nån modig finlandssvensk försöker tala svenska?

Ändå finns det kunnigt och högt utbildat folk bland invandrarna. Finns det inte arbetsmöjligheter är det onödigt att vänta sig att mänskor med dubbla examina skulle ställa sig i kö bara vi lite gläntar på dörren. Det samma gäller jomet om att invandrare är lata och lever på socialbidrag - finns det inte jobb blir det väl enda möjligheten.

Sen är det förstås en annan sak med flyktingar - där finns det en hel del som inte kan läsa. Då krävs det en hel del arbete att stöpa om den mänskan till ett samhällets stöttepelare.

Uusi adressi - allekirjoittakaa tässä osoitteessa.

Helsinki haluaa liittää Vesterkullan kiilan eli Vikkullan alueen osaksi Helsinkiä. Koska alueen asukkaat ovat ilmaisseet halunsa pysyä vantaalaisina eikä aluetta voi käyttää asuntotuotannon tarpeisiin, on alue säilytettävä Vantaalla.

Ni som tycker att Helsingfors borde hålla tassarna borta också från Västerkulla kan skriva på en adress här.

Och naturligtvis i förlängning från Sibbo också!

Det var en demonstration utanför Fur Center igen i morse. Sitter frustrerad i bilkön medan aktivisterna försöker hindra bussarna från att svänga in. En liten ond en på min axel viskar: "Köp turkistuottajat, köp turkistuottajat"

Enligt Kauppalehti är Vanda tillsammans med Åbo de enda av de stora städerna vars egna kapital minskade år 2005. Siffrorna kommer från Bo-Erik Ekströms analys av städernas bokslut. Jag fäster mig speciellt vid några punkter i Vanda-analysen:

• Fastighetscentralen gör en vinst på 21.4 M€, men betalar inte ut någonting till staden - vinsten blir kvar i gömman i fastighetscentralen. Dethär går stick i stäv med vad vi får höra tex. i undervisningsnämnden hela tiden. Där heter det att vi hyr utrymmen till självkostnadspris. En konspirationsteorijävel viskar i mitt öra: Det är buffern som vid behov används för att valåret 2008 uppnå det uppsatta målet på +1M€ resultat i stadens bokslut. En mera förlåtande röst viskar i andra örat: "förlåt dem; ty de veta icke vad de göra" …. vid närmare eftertanke vet jag inte vilket alternativ som är värre …
  
• Som förut påpekar B-E att VAV som står för stadens aravahyresbostäder är underkapitaliserad. Minst 150 M€ till skulle behövas för att få till stånd en sund balans. Några amorteringar på skulden budjeteras inte heller, skulden är alltså evig , ca 30 M€ per år skulle behövas för det. Staden trollar alltså bort 30M€ stöd för socialt boende genom dotterbolaget. Om man skulle göra hela operationen öppet - sälja VAV till en fastighetsplacerare och betala stöd till hyresgästerna motsvarande skillnaden mellan marknadshyra och den nuvarande hyran skulle det bli ett ramaskri. Vadå, har vi 30M€ per år utgifter för socialt boende!

Det märks att den gode B-E nyligen har jobbat med Sibbos tillväxtsfinansiering - i slutsatserna konstaterar han att en fusion mellan Helsingfors och Vanda skulle minska på Helsingfors tomtbegär som nu riktar sig österut….

Men han får förlåt ändå - när han tillägger att en konkurrens mellan städer med olika affärs-idéer ändå skulle vara bäst!

Kielipoliisi - har vänligen skickat ett e-mail med några saftiga skyltar från Vanda, tack Kauko. Ska ta upp saken efter nyår.

Jag kan ju vara glad åt att det åtminstone inte står "Stängt Stormbom" 

Vantaan Sanomissa 17-12 TM kirjoittaa mm:

Nykyistä maakuntajakoakin on silti aihetta korjata. Maakuntien on oltava toiminnallistaloudellisia kokonaisuuksia ja melko yhtenäisiä työssäkäyntialueita. Lisäksi niillä on oltava oma historiallinen identiteetti. Itä-Uusimaa itsenäisenä maakuntana ei täytä näitä kriteereitä. Se tulisikin liittää pikaisesti muun Uudenmaan yhteyteen. Nyt tilanne on hankala, koska Uusimaa on jaettu kahteen osaan keskeltä toiminnallista aluettaan. Maakunnan halkaiseva byrokraattinen muuri hankaloittaa tarpeettomasti yhteisen tulevaisuuden suunnittelua, joten se joutaa historiaan.

On totta että maakuntarajoja on voitava tarpeen mukaan säätää uudelleen. Uuudelamalla asuu jo toista miljoonaa asukasta, melkein kolmannes koko maan asukkaista. Minusta tuntuu että nykyinenkin Uuudenmaan liitto on kasvanut turhan suureksi ja raskaaksi laivaksi, jota ei hevillä käännetä vaikka kareja olisi edessä näkyvissä. Jo hallittavuuden nimissä olisi sensijaan Uuudenmaan liitto pikemminkin pilkottava kahtia niin että muodostuisi Keksi-Uusimaa, joosa olisi ainakin Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja ehkä Sipoo sekä mahdollisesti muitakin keskisen Uudemaan kuntia. Tämän lisäksi olisi aivan hyvin tilaa kahdelle maakunnalle, Länsi- ja Itäuudenmaan liitoille.

…stod vi hela lördagen , åtminstone kändes det så. Som vanligt var det ganska få som faktiskt var intresserade av politik som kom fram och pratade. Några plock:

• "Siellä tonttulassa riittäisi 100 tonttua". (hundra riksdagsmän skulle räcka)
•  Hur delas egentligen konstnärsstipendierna ut? Det verkar vara bara kändisar som får dem. PÅ ansöksningblanketten sägs det att man ska ha verkat mest i FInland, men är man tillräckligt känd så har det tydligen ingen betydelse.
• Killen som upprätthåller "kielipoliisi" -sidorna med felstavade svenskspråkiga skyltar kom fram och undrade hur finska Peijas egentligen ska skrivas på svenska … den samlade expertisen kom fram till att Pejas är rätt - skylten var alltså rättstavad.

Vi hade en "special guest star" - Kenneth Stambej kom till vårt stånd. Han tyckte vi såg mycket profsiga ut med gula matchande jackor och fina flyers. Den tanken had enog inte slagit mej själv i första taget … men kanske man har varit med några gånger redan  

Annars gick det väl till som det brukar på marknader - Tanja Saarela drog en massa mänskor till centerns stånd. Tältet höll på att blåsa iväg innan vi hittade på att binda fast det vid bordet och gasflaskan. Det är sånt praktiskt som man borde få lära sig om kampanjarbete. Och naturligtvis det viktigaste:

klä dig varmt!

Martti Tiuri har en utomordentlig insändare i Presso. Där konstaterar han att det inte är konstigt att de finska univeristeten och högskolorna inte klarar sig speciellt bra i internationella jämförelser. Det behövs nämligen mycket bättre finansiering för att det skulle lyckas.Tiuri tar Sveits som exempel. Av Sveits 10 universitet finns 7 på the Times top 200 -lista. Högst placerar sig ETH - vi har för övrigt mänskor på jobbet som studerat där, man lyssnar med häpnadens finger i förvåningens mun på vad studerande kommer åt att göra. Hur är det med finanserna då?

Jo, ETH får av förbundsstaten en summa motsvarande 49k€/studerande och år, mot tex 11k€ för min alma mater - TKK. ETH har 8 studerande per lärare, TKK över 20.

Ett MIT vill vi gärna också ha i Europa - OK,smakar det så kostar det. MIT:s budjet är 2029 K$ per år för ca 10000 studeranden - det ger ca 200k$ per elev och år.

Man kan inte betala för en Lada och vänta sig en Merca. 

Förhållandet €/elev kan rättas till på två sätt - öka finansieringen eller minska på eleverna. Finansieringen bör ökas! +50% skulle vara en bra start. Om vi inte tänker börja ta in utomeuropeiska studeranden som betalar bör elevintagningen dessutom minskas. Vi har helt enkelt för många högskoleplatser (åtminstone inom tekniken) i förhållande till årskullen.

Att växa eller inte växa är frågan i EU idag. Själv hör jag till utvidgnings-skeptikerna. EU borde få sin administration - sin “grundlag” i skick. Kan man inte ta majoritetsbeslut utan kräver konsensus kan det inte sitta så många runt bordet.

Finland räknas till utvidgningskramarna - kanske delvis för att utvidgning är “vår” Olli Rehns uppgift och alltså en hederssak för Finland att se till att han lyckas.

EU måste få en större legitimitet bland sina medborgare. Det lyckas bara om grundspelet fungerar - en större genomskinlighet och klart politiskt ansvar.

Det handlar också om identitet. Om nån kommer och frågar dig varifrån du är när du turistar i Afrika - vad säger du då? När en stor del börjar svara: “Från Europa” - då har integrationen lyckats.

Metsos Jorma Eloranta lyfter upp hur viktigt det är att takla kvalitetsbrister i Finsk industri (naturligtvis med Metso som utgångspunkt). Föreställningen om att allting finskt är av hög kvalitet och automatiskt alltså borde duga världen över är felaktig.
Jag tror att jag själv arbetar i ett rätt kvalitetsmedevetet företag. Ändå händer det naturligtvis att det förekommer problem.

Kvalitetsbegreppet är olika i olika ändor av världen. I fråga om kulturer är nog japanerna “värst”. Om vi har skickat 1000 instrument till ett japansk företag som har hittat 2 defekta bland dem tycker vi i Finland att kvaliteten är bra, kanske rentav mycket bra, medan japanerna ser att de redan två gånger har fått defekta varor. Då kräver de en utredning om vad som har förorsakat felen och hur de ska förhindras i framtiden.

Det samma fungerar naturligtvis också åt andra hållet. När vi reklamerade om att vårt ordenummer saknades på en räkning från ett japanskt företag fick vi till vår häpnad efter några dagar en tjock bunt papper med en utredning om hur det hade gått så illa. En tjänsteman hade varit försumlig och underlåtit att kolla att alla data fanns med. På typiskt japansk maner var den korrigerande åtgärden att anställa en ny kontrollant som dubbelkollar alla räkningar. Men visst var vi nöjda med responsen!

Elorantas konstaterande om att när det blir kvalitetsproblem skickar amerikanerna en jurist och japanerna en ingenjör är inget skämt. Det hat hänt att en japansk huvudman har skickat en kvalitetsingenjör till oss - som sedan följer den ansvariga finländska ingenjören vart han än går i en eller två veckor - ända tills problemet är löst. Motivationen att fixa problemet ökar betydligt när det sitter en japan och tittar över din axel hela tiden. På något konstigt sätt blir det inget nätsurfande eller kaffepauser den veckan….